Min slutpunkt är nådd, gränsen är dragen..

Sömntabletten tagen, sprang till sängen fortare än fan innan jag bokstavligt talat ramla ihop rätt på golvet.. En riktig piss kväll, och jag hoppades på att hamna på ett ställe som min mamma inte ville jag skulle till.. Dock så har väl mamma rätt. Men jag har nått min slutpunkt.. Men jag har en förstående och underbar mamma, en hel drös underbara vänner som jag inte skulle kunna leva utan! :* känner mig halvt borta så släcker ner allt och drar täcket över huvet mot drömmarnas värld.. Och hoppas på att få bort den sjuka huvudvärken som satt sig i huvet på mig.. Imon får jag se vad som händer, se vart jag hamnar. Puss, alla söta!