Gillar känslan.

Jag gillar när man gillar någon.När man inte tänker på honom så, men sedan när man träffar honom så kommer alla känslor på en gång och plötsligt kan man inte sluta tänka på honom. Jag gillar det.Jag gillar när man blir nervös och inte kan stå still, man kämpar för att rösten inte ska darra och allt det man övat på att säga för att man inte vill göra bort sig, ja det glömmer man helt och hållet bort. Så man står där ändå som man hoppades att man inte skulle och känner sig som en fåne med ett alldeles för stort leende på läpparna.Och ni vet de där fjärilarna i magen som inte vill sluta flyga runt?Jag gillar dom också.