Wednesday-Friday

Onsdag Den föga energi som vi återfått efter nattens sömn, i förhållande till den energi vi hade förbrukat under de första två-tre dagarna, var skälet till att vi alla var lite sömniga onsdag morgon. Att just onsdagen skulle vara den dag när vi slapp ha skola kom alltså perfekt! Dagen började med att jag och Antonia  gick till skolan, lagom i tid. När vi väl kommer fram och jag ska ta en bild, märker jag att jag har glömt minneskortet på hotellet. Helvete. Vi möter Anders och säger det fruktansvärda, vilket resulterar i en springtur för oss tillbaka till hotellet, och sedan tillbaka till skolan! det var det värt!! Vi gick sedan till Daimler, en stor företagarrörelse som tillverkar en massvis olika bilar, lastbilar et cetera. Vi fick börja med att höra ett föredrag av en chef (antar jag), sedan av en praktikant som läste psykologi (jag ser inte sammankopplingen, men vi kanske ingick i ett experiment, vem vet), sedan kom en man vid namn Koray Ahiskali och sedan fortsatte den första att ge oss tips på vad man ska tänka på innan och under en jobbintervju. Lite rikare på tips blev vi allt! Efter besöket på Daimler så var det lunch. Vi gick tillbaka till skolan och åt. Eftersom de trodde att jag var vegetarian så fick jag äta potatis och panerad spenat. Tro det eller ej- men det var riktigt gott! Fantastiskt gott faktiskt. De andra fick däremot pommes och en köttbit.    Efter lunchen åkte vi till ett Mercedes-museum. Själva museet kändes väldigt futuristiskt. Jag delade mina tankar med Antonia, och vi båda började att tänka på Divergent när vi gick där. Det var fantastiskt fint utformat; Man började högst upp och ju lägre man gick desto mer hade tiden gått. Det vill säga, längst ner var ”nutid.” Bilder på vår tur på museet kommer. Det fanns ett par otroliga bilar där! Efter museet tog vi the subway till Esslinger. En trevlig eftermiddag på julmarknaden låg framför oss. Väl där, gick jag, Antonia och Tim runt hela marknaden. Sedan mötte vi Simon och sedan gick vi alla runt, köpte en snöbollskaka med kanel och socker, körsbärsvin och julnötter. Det var väldigt trevligt. Och mysigt. Kring sex, träffade vi ungrarna och Tim åkte iväg på basketträning. Kvarblivna i Esslinger gick vi och åt på en väldigt tysk restaurang. Det var en känsla över hela restaurangen som verkligen var ”wow, vi är i Tyskland!” Efter en trevlig middag mötte vi upp Michaela och Amina, sedan åkte vi en station till Stuttgart.   Väl i Stuttgart satte vi oss på en bar och hade det väldigt trevligt! På väg hem gjorde jag och José en massa nationsskämt. Skrattade så att jag kom att få träningsvärk under torsdagen. Väl hemma på hotellet satt jag, Antonia och Simon och pratade om lite filosofiska frågor, vilket verkligen uppskattas. Utbytet man får och hjärnstimulansen är BELLISSIMO. Sedan gick de över till ungrarnas hotellrum. Jag tänkte precis gå dit men då kom José så det blev att vi fortsatte prata om lite allt möjligt. Sedan var vi trötta så då gick jag och Antonia till sängs!     Torsdag   Sista dagen. *crying* Började, som vanligt, med skola. De sista presentationerna hölls, under vilket min grupp skulle sammanfatta: Vad vi lärde oss på Daimler, Important Social and Intercultural Compenteces, Phrases to Be Used in an Application, ge ett exempel på ett Europass curriculum vitae och sedan avsluta med att ge tips på hur man undviket Difficult Points in Your CV.   Till lunch serverades vi kycklingfilé- uppskattat! Sedan togs ett par gruppfoton och gick tillbaka till klassrummen. Denna dag slutade vi rätt tidigt. Efter skolan gick vi alla till KFC, där jag, Anto, Simon och Tim delade på en ”for 4 bucket”- bucketlist, check! Haha, det är ju det som alla äter i alla serier som går på TV. Efter KFC skyndade vi svenskar tillbaka till hotellet. Vi tog en snabbdusch och sedan möttes vi alla i lobbyn (eller tja, hallen? Baren?), sedan gick vi till ett bowlingcenter! Där bröt jag en nagel, Daniel följde mig och bad om ett plåster och sedan gjorde jag en strike. Just när jag körde sista gången och fick en spare, så avslutas vår spelomgång. Det var lite ledsamt. Haha! Äsch.   Efter bowlingen åkte vi svenskar och tyskar till Böblingen, killarna köpte öl, medan tjejerna köpte antingen 1) iste, eller 2) ingenting. Vi blev utskickade ur gallerian: ”You can go out and drink, then go back in to buy some more if you want to. Just don’t drink inside :D” Haha, härlig vakt. Efter detta, begav vi oss vidare till Funzel bar, i Sindelfingen. Där träffade vi lärarna. När vi hälsat på dem, gick vi och beställde. Det fick bli ett glas rosévin för mig och Antonia. Vi delade. Sedan gick vi förbi lärarna ytterligare en gång, vilket var trevligt. Måste säga/tillägga att man märker skillnader på hur länderna ser ut, som en av lärarna sade uppriktigt: ”Det första jag säger till mina elever, första gången jag träffar dem, är att de bara är ett stycke kött och inte fyller någon funktion. Att de är stoft i ett gigantiskt universum och att ingen skulle sakna dem om de försvann, inte ens deras föräldrar eftersom att de troligtvis (hur lätt som helst) skulle kunna ersätta barnen.” Hahahah, jag höll på att garva ihjäl mig. Inombords. Annars såg jag nog bara rätt så chockad ut.   Efter Funzel, gick vi vidare till en shishabar. Hade trott att det skulle vara en större andel rök i luften men det gick förvånandsvärt bra. Sedan var det trevligt där också! Sade goodbye till Tim och Nadine, frågade på italienska om Alberto kunde vakta min väska och sedan tittade jag förundrat när Anis gjorde rökringar och hade det allmänt perfekt. Sedan sa vi hejdå till resten och jag, Anto och Simon begav oss tillbaka till hotellet för att packa. De andra två låg tyst och snusade medan jag fortfarande var oduschad… Duschade och klockan 02:30 kröp jag ned bredvid en (hahahah) trött Antonia som först verkade väldigt chockad över att jag väckte henne för att hon hade tagit allt täcke.     Fredag   En timme senare, 03:30, ringde alarmet och då var det bara att stiga upp. Klockan 04:30 lämnade vi Sindelfingen och körde till flygplatsen. De första två flygen bestod av sömn och det tredje av läsning. Hade gärna haft med mig min bok Bajo la misma estrella, men dessvärre är den…borta? Nåja, inte illa utbyte ändå, det fick bli När du gör som jag vill, istället. Henrik Fexeus. Legend.   Klockan 12:45 var vi tillbaka i Luleå och sedan var Piteå vår final destination.   Dessa dagar har varit helt otroliga, tyvärr kommer jag inte att få träffa en stor del av tyskarna i Ungern, men herregud (ursäkta missbruk av Herrens namn osvosv), vilka människor! Vilken chans!!! Jag kan med lätthet säga att denna vecka har varit en av de bättre. Alla verkar verkligen vilja fortsätta att hålla kontakt och jäklar vad rik man känner sig nu i efterhand. Rik på glädje, lycka och såklart vänner!!! <3