COMENIUS- race

Söndag   Klockan 06:30 ringde alarmet och jag gick upp. Borstade håret samt tänderna och packade sedan ned sminket och det sista i resväskan. Förseglade väskan och vred om kodlåset, därefter var det bara att sätta sig i bilen och köra iväg mot busstationen för att möta upp de andra fyra resenärerna. I baksätet trängde vi ihop fyra stycken och i framsätet fick Simon lite första klass-åkning. Klockan 07:30 befann vi oss på Kallax och klockan 8:15 gick planet mot Stockholm. Väl där hade vi två timmar på oss att dricka en latte och vänta på flyget. Med andra ord hade vi väldigt gott om tid. 11:20 var det boarding mot Köpenhamn, det flyget tog bara 50 minuter och sedan väntade en tre timmars väntan på det tredje och sista flyget. Vi vandrade omkring på flygplatserna, åt lite och pratade.   Väl framme i Tyskland, Stuttgart, åkte vi taxi till vårt Bed & Breakfast och blev tilldelade våra rum. För mig och Antonia blev detta en positiv överraskning; Vi fick ett rum med egen toalett och dusch, samt allmänt gemytligt och, faktiskt, fint. Vi gick och åt middag på Erdinger, efter det var det hotellet som gällde och sedan sängen.   Måndag   Dagen startade 06:30 med frukost bestående av en fralla, marmelad och ost. Trots bristen på urval blev vi redo för en fullspäckad och väldigt lång och energikrävande dag. Klockan 08:00 gick vi till skolan med de tyska eleverna, samlades i klassrummen och gick igenom vad de gjorde under de senaste mötena, som var i Sverige! Väldigt bra, och trevligt, att få en liten ”catch up”. Efter det satte vi ganska direkt igång med presentationer av task D, ”How to Write an Application Letter.” Efter det delades vi in i fem olika grupper, varav en från vardera nationaliteten skulle göra en kort presentation om det viktigaste som tagits upp. Detta krävde (och kräver) otroligt mycket improvisation och, vad jag känner, paniiiik. Det gällde helt enkelt att ta på sig en roll där man accepterar att man inte besitter superkrafter att kunna vara förberedd på allt. Det gällde helt enkelt att kunna improvisera. Och det gick faktiskt helt okej. Lite jobbigt är det väl att alla grupper i princip tar upp samma saker, fast å andra sidan är det otroligt lärorikt. Repetition är trots allt kunskapens moder.   När alla presentationer var klara, visade klockan 16:30. Det var hungriga och trötta elever som lämnade skolan. Lunchen hade varit sådär, det serverades pasta och linser, vilket inte var det godaste jag har ätit. Turligt nog, hade de kakor och några sorts mjukkaka med chokladöverdrag. Hur som helst, efter skolan åkte jag och Antonia med Laura och Tim till ett supermarket. Där köpte vi lite godis, chips et cetera. När det var gjort, åkte vi tillbaka till hotellet. Jag och Antonia hade planerat att bara ta det lugnt på hotellet, men då frågade Tim och Laura om vi ville se Sindelfingens shoppingcenter, vilket lät som en superbra idé. Väl där hittade jag en jeansmodell som jag letat efter i åratal, en väldigt snygg tröja och ett vitt linne. Efter shoppingcentret gick vi till Erdinger och åt. Till skillnad från söndagen så koopererade jag och Antonia och beställde var sin portion mat, men delade bådas på hälften och fick på så sätt en större variation. Stekta nudlar med stekt ägg, turkeysnitzel och pommes. Det var faktiskt väldigt gott. Efter det återvände vi till hotellet och jag och Antonia gick ut och fotade ett par bilder. Därefter var det duschen och sängen som gällde.   Tisdag   Oj, tisdag. Bästa dagen hittills? Kan faktiskt hända! Alla elever är otroligt trevliga och öppna för nya relationer- vilket såklart underlättar när man för en konversation med dem. Dagen började med presentationer av ”Job Interview”, där det bland annaat togs upp vad man ska tänka på före och under en arbetsintervju. Väldigt lärorikt. Därefter delades vi in i nya grupper, men fortfarande mixade nationaliteter. Vi fick cirka en halvtimme på oss att snabbt dra ihop det viktigaste från alla presentationer och beskriva; Preparation, Behaviour, Appearance och How to Prepare Oneself to Hard Questions, sedan var det bara att gå upp och redovisa! Herregud, måste jag få säga, vad bra träning detta är. Det blir inte en big deal alls att redovisa utan det är verkligen så att alla ska redovisa, alla redovisar och sedan är det klart. Alla gör ett bra jobb så det är som… så enkelt? Ja. Så enkelt.   Efter dessa presentationer fick vi en ny uppgift som gick ut på att göra en presentation med de sex viktigaste kompetenserna som en arbetare ska ha oavsett vilket arbete. Dessa sex kompetenser skulle därefter beskrivas med olika passande adjektiv och sedan skulle det, liksom alla andra presentationer, upp och redovisas. Höjden av improvisation. Nåväl, det gick väl okej. Den sista halvtimmen fick vi tid att förbereda inför en liten presentation som vi ska hålla på torsdag. Det var mindre trevligt, eftersom vi inte ens har gjort klart hälften. Haha. Nåväl. Hashtag yolo är mottot som jag har kört efter.   Redan klockan halv tre fick vi avsluta skoldagen för att röra oss mot Stuttgart. Eftersom vi svenskar verkligen inte kände för att åka skridskor, följde Anis, ett par ungrare och finländarna oss till Stuttgart. Väl där började vi med att gå upp i ett torn, där man har utsikt över hela staden. Otroligt vacker vy, måste jag säga. Dessvärre var det lite fuktig luft som tog bort kontrasten och djupet i utsikten, men det kan jag fixa till i bilderna, så att det ger en rättvis bild av utsikten. Efter tornet rörde vi oss till den största gallerian i Stuttgart, som bara är en månad gammal! 200 affärer, 90 olika märken, 20 restauranger och tre olika byggnader som är sammanlänkade via en upphöjd passage/ bro(?). Jäklar. I. Mig. Vi åt på KFC, vilket faktiskt var riktigt gott. Note to self: Do not take hot. Smakade en bit av en het och den var verkligen het. Efter vi ätit, gick vi till det nya biblioteket. Wow. Det var sammanlagt ungefär tio våningar högt, varav de första fem bara var en våning. Svårt att förklara, men taket var riktigt högt och breathtaking. Det var en underbar syn och arkitekturen var otrolig. Vi gick sedan vidare upp förbi det höga taket. När vi kom upp till själva biblioteket var det som att en helt ny värld öppnade sig framför oss. Det var som i en saga. En dröm för alla bokälskare. Fem våningar, stilrent, väldesignat och bokfyllt. Underbart. Anis tog oss upp till toppen och visade oss utsikten som var fantastisk. Det var väldigt fint. Vi stod väldigt länge där, andades den härliga atmosfären och njöt i fulla drag av lugnheten. Efter att ha varit i gallerian, som var full av liv och rörelse, framstod biblioteket som en fristad där lugn och frid spred sig genom hela kroppen. Okej, klyschigt men sant. Tyvärr kunde vi inte stanna där i en evighet, så vi rörde oss tillbaka till gallerian och Antonia, Simon och Anis köpte en riktigt god glass, medan jag köpte en Frappuccino från Starbucks. Det var riktigt gott. Vi rörde oss sedan mot metrostationen, åkte tillbaka till Sindelfingen och nu ska jag hoppa in i duschen. Sedan sova. I morgon är vi lediga från skola och ska istället på andra intressanta äventyr. På kvällen lär vi även gå ut. Hehe. Puss hej.