USA

”Förbannade land i väst” sjöng Ulf Lundell i låten USA 1976 och ibland undrar man ju. Nu har det gått överstyr som det verkar, med massvis av demonstranter invaderandes kongressen på Capitol Hill. ”Jag har sett dina cowboys och hört dina skott, dödande bly. Jag har läst dina böcker och druckit din Coke, jag har lockats och velat fly. Ja, det fanns en tid då jag trodde på vad du gjorde och vad du sa, men sen jag sett vem du är föraktar jag dej. Du går under nu, du faller sönder nu. Jag sörjer dej inte, ändå sitter jag här i dina blåa jeans. Jag varnar dej. Var rädd om min vän.” Lundells ord i den där låten, skrivna efter att flickvännen rest till USA om jag minns rätt. Men en del av det kan planteras på situationen just nu, det där med ”du går under nu, du faller sönder nu”. Det känns som att USA är ett väldigt delat land. Och det har inte blivit bättre av Donald Trumps presidentskap. Det är ju de här oroligheterna nu. Och alla våldsamma upplopp och förstörelse när det var som mest i samband med Black Lives Matter förra året. Och det är skolskjutningar och andra hemska dåd sedan många år tillbaka. Och en del annat. Det är spänningar mellan olika grupper, olika viljor, olika tankar. Det går förstås inte att skylla allt det på Trump, det är en utveckling, men hans hanterande av en del situationer har inte gjort saken bättre. Tvärtom har det nog piskat på stämningarna, som igår när han mer eller mindre uppmanade folk att vandra längs Pennsylvania Avenue mot Kapitolium. ”We’re going to walk down Pennsylvania Avenue, I love Pennsylvania Avenue, and we’re going to the Capitol… / …so let’s walk down Pennsylvania Avenue…”. Lundell igen, många år senare, nu i låten Farväl amerika: ”Land of the free, land of the brave. Vad är planen, Amerika, vart är du på väg?” Och: ”Amerika, Amerika, när skall du vakna upp ur ruset? Hur kunde du sätta en charlatan, en sådan idiot, i Vita Huset?” Ord och inga visor. Eller… ord i visor kanske. Eller sånger. Ja, Lundell har en kluven bild till USA, det stora landet i väst, och det kan man onekligen ha. Min senaste resa dit var på våren 2019, för lite knappt två år sedan. Jag tog mig då från väst till öst, från Miami till Los Angeles, med en massa stopp längs vägen. Jag såg muren mot Mexiko längst i sydväst, jag besökte Key West och Nashville, platserna där Kennedy och Martin Luther King mördades, Elvis Presleys Graceland, kända musikstudior, såg Hollywoodskylten, besökte Coca-Cola-museum, Jack Daniel’s-destilleriet och en del annat. Det finns ju mycket att se och göra. Man får ta en del i taget. Man märker väl inte under en kort vistelse de där skillnaderna och motsättningarna så tydligt, men de finns där. Det är ju egentligen ett trevligt land att besöka och säkert att bo i. Det har sina möjligheter och man har så mycket med sig därifrån genom filmer och musik. Synd då att det ska vara så spänt som det verkar vara. Det här med Trump tycks verkligen vara en vattendelare. Nu har han begränsad tid kvar vid makten och framtiden får utvisa om efterträdaren på presidentposten, Joe Biden, är den rätte att försöka ena landet. Man kan väl åtminstone hoppas det.