Upp!

Lång tid med god tillgång på mat och dryck i Santa Maria på Kap Verde har gjort att jag lagt på mig några kilon. Nej, det var nog inte bara det att jeansen efter 16 månader i garderob tycktes ha krympt. Det hade nog också med utökat midjemått att göra att jag inte lyckades komma i de där byxorna när jag skulle byta om för att åka ut till flygplatsen… Nåja, jag hade med mig en hel del extra dödvikt redan när jag åkte ner så jag ska inte helt lasta min tid utomlands för detta. Men inte blev det bättre av det. Att backa in i något hörn och göra försök att gå ner i vikt när man är iväg så har heller inte känts aktuellt. Det får väl istället – så småningom – bli en kampanj här. Det är ju bara det att det är så tråkigt att gå in i sådana perioder av avhållsamhet från onödiga kalorier. Jag hade väl ändå tänkt mig att jag nu – även utan någon direkt ”diet” eller vad man ska kalla det – skulle kunna gå ner något lite och när jag nu kommit hem till mitt hem och min digitalvåg kan jag ju kolla vikten dagligen och notera och se eventuella resultat. Min fromma förhoppning var alltså att jag skulle lyckas göra mig av med åtminstone något lite av de där högst överflödiga kilon som finns samlade lite varstans på kroppshyddan, men väl i synnerhet runt mittenpartiet. Det är liksom gärna där det behagar sätta sig. Det blev förstås ”invägning” första morgonen efter hemkomst och det var inte oväntat några kilon fler än det varit som mest tidigare. ”Jeanstestet” pekade ju åt det hållet så jag var inte förvånad. Jag vill inte påstå att det var något direkt frosseri på en gång efter att jag kommit hem, men det blev ändå en del av sådant där som det längtats efter och det var väl därför heller inte oväntat att det nästa morgon visade ytterligare något lite mer än vad det gjorde ett dygn tidigare. Med nu hemmavaro i ytterligare ett par dygn har det visat sig att det blivit ytterligare uppgång och det är ju inte bra. Nu har det plussats på med totalt 1,3 kg på de kilon jag redan släpade mig hem med. Hm… tanken var ju ändå att jag nu så sakteliga skulle börja gå ner lite, inte upp! Och jag tycker då ändå att jag rör på mig en del. Jag går åtminstone återkommande fram och tillbaka till kylskåpet… Nåja, jag är väl inte ensam om att ha gått upp några kilon under det gångna pandemiåret. Det är lätt hänt när vanorna ändras lite grann. Fördelen är, som det brukar sägas, att ju mer man väger desto svårare blir det att kidnappa en. Inget ont som inte har något gott med sig alltså. Det är väl fortfarande så att det är en hel del som jag känt att jag saknat att äta och dricka när jag varit borta så det finns säkert risk för att jag lägger på mig ytterligare några hekton eller i värsta fall kilon innan jag väl kanske får ta tag i att försöka pressa ner mig lite. Tids nog ska jag väl göra det. Vad siffrorna på vågen visat efter hemkomst betraktar jag som hemligstämplad information – lika inlåst som det där ursprungsreceptet på Coca-Cola i Atlanta – men det är alltså 1,3 kg det plussats på efter den första vägningen i onsdags. Det blir nog ändå lite mer av halvt ”frosseri” för att ta del av sådant som saknats ett tag så risken finns nog som sagt att det blir något ytterligare påspädning innan det vänder neråt. Och kom inte dragandes med att det skulle hjälpa med sportaktiviteter! Nu har jag sett båda fotbollsmatcherna hittills i EM och inte har jag gått ner något på det! Nej, snarare upp… Hm…