under en blommande magnolia i Botaniska parken

Och jag ska älska miglika stort som jag älskade digOch jag ska vänta på migmed samma tålmodighetsom jag så självklart givit digOch jag skasäga till fjärilarnaatt de får finnas härAtt jag ska vårda delika ansvarsfulltsom jag vårdade vår kärlekMed samma viljasom jag ville att det skulle funkamellan ossOch jag kan skriva texterom kapitlet där du träffat någon annanDär du är förbi och jag är kvarMen dom ska vetahur underbart vackert det varatt tillåta sig självatt känna precis alltOm det så taren livstidatt sluta hoppas på ossså ska jag ge miglika mycket medkänslasom jag gav digSkillnaden varatt jag också numeraskulle välja migHerre gud jag väljer migAllt mitt glitterhela mitt hjärtaAll min kärlekmed hela mitt väsenOch jag önskar de jag älskatstorhet och omsorgAllt det vackra skulle hända ossEn efter enskulle vi bli lyckligaFör att bryta ihop igenmen posta bilderlikt vi aldrigbehövt flyfrån vardagenÄlska älska älska migJag vill så gärna vetahur min dag har varitJag vill så gärnalyssna till mig självJag sa så mycket fintSå mycket vettigtkom från den här munnenFrån den jag blivitDet fanns något oerhört vackerti att veta, ack så säkertatt det inte var min kärlekdet var fel påTy jag älskadelikt månen älskade solenTills jag själv en dagbytte rollerNumera skiner jag som solenNumera väntar jag inte på någonMen sörjer ändå allasom lovat för alltidunder en blommande magnolia i Botaniska parkenallt det vackraskulle hända digTacksamhetlikt en aurarunt om migför att jag fått äranatt lära mig älskaännu störreutan attkompromissapå att älska mig självI slutet av dagenvar den enda jag kunde lova för alltidmig självDärförska jagutan tvivelgeall den kärleksom jag givit andraockså till mig självJag var det största som hänt migOch jag vill skrytaom min förmågaatt älskaSe det fina i människorVilja kämpa och få det att funkaefter allt jag gått igenomfanns här ändå en längtanom att få geoch ge återigenMen förstskulle jag ödmjukt frodas i det faktumatt jag klarade mig själv numeraHär händeinga såröver min hudHär fick inga straffmot mig finnasHär fanns endast medkänslaoch en nyfikenhetpå vem jag skulle bliom jag kommit såhär långtpå bara 26 årGud vetatt jag har kärlekatt ge att ge att geMen ocksåatt få att få att fåSkölj över miglikt känslan av en kaffe från pressbyrån i vårsolenVäntandes på perrongenför framtidenoch vad den skulle ge migSäg till den att jag kommer!Att jag längtar! Att jag ocksåmår fucking piss iblandMen att det var enklare nunär man blivit äldreeftersom jag förståttatt jag gjorde det bästamed de förutsättningarnajag hade dåOch om vi ska va ärligaså var oddsen aldrig på min sidaMen jag gjorde det ändåHerregud jag gjorde det ändåOch om inte det är styrkaså vet jag inteJag är härJag är härJag är härfortfarandeFramtiden var min att vetaNutiden var min att bäraEn tsunami av stolthetska skölja över ossför att vi står här idagRedo att älskaigenTrots alltsom hänt ossfortsatte viVi var det störstasom hänt ossTill alla ersom tagit mig hitFrån tålamodet från en 16-årig pojkväntill stoltheten över en 25-årig vänTack för tålamodetför att låta mig bliden jag skullenär jag välvar redo