November

Så är då november årgång 2020 strax till ända och november måste väl ändå liksom vara månaden Gud glömde. Åtminstone på hemmaplan i Sverige. Det är många novembermånader som passerat där så långt och det man tänker på är att det är grått och ruggigt och föga tilltalande. Oktober kan ju ändå vara fin med hög luft, vackra färger på trädens löv och till och med en sista suck av sommar om det blir lite brittsommar, men när sedan november kommer är det oftast mer i gråskala man tänker. Och inte för att jag tycker om snö, men det lyser ändå upp lite grann om sådan kommer i december och framåt. Inte lika ofta förekommande i november, inte i södra Småland i alla fall. I december finns det ju också en del som distraherar eventuellt dystert vintersinne för det tänds ljusstakar överallt och det blir julbelysning och Lucia och snart jul och nyår, saker att se fram emot. Och i januari och februari går det ju ändå mot ljusare tider igen så även om det är kallt och eländigt finns det hopp om bättring. Men november? Nej, då är det ännu långt till att det börjar gå mot ljusare tider och det är… grått. Visserligen fyller ju en sådan storhet som Ulf Lundell år i november så det är ju någon mening med det, inte minst som hans födelsedag ofta åtföljs av skivsläpp på just det datumet eller i närheten av det. Då kan man ju ha det att se fram emot. Och så är det ofta – normala år, inte 2020 – en hel del konserter i november. Höstturnéer är i full sving eller är det premiär för sådan eller höst/vinterturné. Det är ju också något att gotta sig åt. Om man tycker om att gå på livemusik. Och det gör väl ändå de flesta. Eller? Men bortsett från sådant är det väl inte så fantastiskt mycket att yvas över med den elfte månaden på året. Klart överhoppningsbar om man ser det så. Det här året har jag inte jättekoll på hur det varit med gråväder och annat hemma eftersom jag fortfarande bidar min tid på Kap Verde. Det här är nog första novembermånaden jag helt undkommit att vara i Sverige efter långresan 1987-88. Jag kan åtminstone inte dra mig till minnes någon annan gång då jag varit utrikes under hela den här månaden. Och sett så har jag absolut inget att klaga över när det kommer till november det här året. Så smått går det mot något kyligare tider här i södern också, men det är ju långt ifrån grått och kallt och solen håller sig uppe i drygt elva timmar. De senaste kvällarna har det ändå varit lite svalare och nattetid har det nog krupit ner mot 22° eller så, men värre än så är det inte. Och på dagen när jag gick ut igår var det som en perfekt svensk sommardag. Det var alldeles klar luft så man såg de fem milen till grannön Boavista och det var 25-26° och soligt. Det är ungefär likadant idag, men jag är lite senfärdig med att komma ut så jag har inte känt på det ännu. Med tanke på nu ändå lite svalare kvällar kan det nog vara läge att börja tänka på att ta med ett extra lager ut, en skjorta eller en munkjacka att ha att ta till, men det är ju hanterbart. Det är bara att jag vant mig av med det de senaste månaderna. Det har också varit en varm november här så långt. Det är bara just de senaste dagarna som det droppat lite grann så att det märks. Det är mest att det varit lite mer av vind, tror jag. Men hanterbart som sagt var. Jag minns att det var en aha-känsla på den där resan 1987 när jag och flickvännen på den tiden först flög till Thailand och sedan vidare till Australien en bit in i november. Det var en känsla av att ”ja, men så här kan man ju faktiskt ha det”. I oktober. Eller november. Eller… ja, ni fattar. Och visst har det under 2010-talet blivit en hel del turer i november just hit till Kap Verde och även till andra platser för lite mer gynnsamma klimatförhållanden än vad som är fallet i Sverige, men det här är nog som sagt första gången på alltså 33 år som hela månaden skalats bort från att vara i Sverige. Nog kändes det lite synd att jag missade våren och sommaren hemma, men jag känner inte samma avsaknad av den här delen av hösten och kommande vinter. Hur länge jag blir kvar vet jag fortfarande inte, men det lockar inte nämnvärt att åka hem. Inte för att det ännu går några flyg till Europa heller för den delen, men även när det kommer igång känner jag att det nog kan få bli lite ytterligare tid här. Tids nog ska jag väl ta mig hem. Dags nu snart att säga bye-bye till november i alla fall, oavsett var man är i världen, och jag får väl se om det lyckas med att piska upp någon julstämning här. Det pyntas på en del ställen, men det har åtminstone ännu inte kommit upp några juldekorationer på lyktstolparna på gågatan. Det var det i fjol. Det borde ha varit fixat kan man tycka, men kanske blir det först nu i december. Och det är det ju redan i morgon. Jag ska inte ondgöra mig mer över november nu, men jag kan ändå konstatera att det känns skönt ändå när man har klarat av den månaden. Det tycker i alla fall jag.