Nådens år är här

Desinficerad och desinformerad, är det så man kommer att tänka tillbaka på 2020? Desinficerad är man i alla fall. Det finns åtminstone här på Kap Verde på varje bar och restaurang och i många butiker tillgång till handsprit, vilket man anmodas att ta av innan man gör entré. Det är inget nytt för en som jag som åkt med Rosa Bussarna några gånger för där ingår det i ritualen innan man tar för sig av den gemensamma maten när man äter tillsammans i anslutning till bussarna. Men nu alltså handsprit i var mans hand, så desinficerad är man ofta. Marinerad i handsprit. Desinformerad då? Ja, det är inte lätt att veta vad man ska tro om all information. Här på ön där jag är har det enligt statistiken varit lite drygt 700 fall av covid-19 sedan det första kom som ett brev på posten 1 juni. Det är väl möjligt att det faktiskt är sanningen att det är så, men med en relativt liten befolkning som det är håller jag det för märkligt att ingen enda tycks känna till någon av de drygt 700 fallen. Det pratas inte om det nu, men en del har tidigare uttryckt att man nog vill hålla siffrorna uppe för att ta emot allt det coronahjälpbistånd som kommit från alla möjliga håll. Det kan förstås vara gripet ur luften, men nog är det konstigt att ingen tycks känna någon som haft sjukdomen här. Jag har nu varit utanför Sverige ända sedan innan pandemin började få sitt grepp, men jag har på håll följt nyhetsrapporteringen. Det är kanske fel att kalla det desinformation, men när den myndighet som fått i sitt knä att styra upp den svenska folkhälsan, Folkhälsomyndigheten, till en början kommenterar med att viruset inte i någon hög grad skulle nå Sverige och sedan efter hand justerat det man just bedömt felaktigt är det inte bra. Anders Tegnell är den som synts mest och som slagit sig för bröstet för att han blivit världens mest kände statsepidemiolog och då får han nog faktiskt ta på sig en del av ansvaret också när det väl ska summeras hur det gått. Världen såg ju med förvåning på hur pandemin hanterades i Sverige jämfört med hur alla andra länder gjorde. Så har det ju också gått så mycket sämre än exempelvis de närmast kringliggande länderna. Självkritik och självrannsakan verkar inte vara Tegnells starkaste gren och han har kaxigt avfärdat allt vad experter i andra länder anfört. Endast det han och hans myndighet haft som åsikt har varit det riktiga. I mina ögon är Tegnell såtillvida kvalificerad till titeln årets killgissare 2020. Per definition. Killgissning är att beskriva något som om det är blytungt fakta trots att det egentligen är en gissning eller ett antagande. Jag vill inte vara någon hobbyepidemiolog och ifrågasätta Tegnells och myndighetens kunnande, men visst mått av lyhördhet gentemot vad övriga världen har för tankar och kunskaper hade varit på sin plats. Gro Harlem Brundtland, tidigare bl.a. generaldirektör för WHO, sade i en intervju med Verdens Gang detta för ett tag sedan: ”Situationen i Sverige är bara helt otrolig. Häpnadsväckande att de så länge har följt de bedömningar som Folkhälsomyndigheten har gjort. Jag har tittat på utvecklingen, skakat på huvudet och frågat mig själv: Hur är detta möjligt? Det är en sak hur Anders Tegnell har bedömt situationen, men Sverige är ett land med en regering och en riksdag.” I det läget hade Sverige nästintill 8 000 avlidna med covid-19 jämfört med hennes Norges 404. Väl uttryckt av Gro i den där intervjun, tycker jag. Det är förstås inte bara Tegnells och Folkhälsomyndighetens fel att det gått som det gjort. Det enskilda ansvaret har det ju tryckts på och det är förstås viktigt, men när man i ett så speciellt läge som det varit (och är) kan man behöva stöd ”uppifrån” och där borde förstås den så svaga regeringen gripit in mycket tidigare. Det var tydligt att det gjordes försök till att ta över kontrollen lite nu mot slutet av året, kanske triggat av sjunkande opinionssiffror, men långt tidigare borde man – som jag ser det – ha agerat på ett mer kraftfullt sätt än man gjort. Om jag nu får tycka något. Löfven och gänget är väl kanske inte de skarpaste knivarna i lådan när det gäller just ansvarsbiten. Det tycks alltid vara någon annans fel, i det här fallet regioner och kommuner. Så är det ju också det senaste med inköp inför jul som det stått en del om. Personligen tycker jag väl inte att det är hela världen om statsministern går och gör ett privat ärende i en affär eller om justitie- och migrationsministern köper något i ett köpcenter, men som symbolhandling blir det fel. De har ju de facto uppmanat den befolkning de regerar över att i möjligaste mån undvika butiker och köpcenter. De kunde kanske ha skött det något snyggare, skickat någon annan så det inte blir så tydligt. ”Tänk först – handla se’n” är ju ett uttryck. Och så är det ju han Dan Eliasson också, generaldirektören för Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). Han kan säkert behöva ett par veckor på Gran Canaria precis som vilken annan, men kanske att han kunde ha väntat lite grann ändå. Det är ju liksom inte så att allt går som smort just nu hemma i Sverige. Och som symbolhandling är det kanske inte heller i det fallet så smart att åka iväg. Men, men, vem är jag att tycka och tänka om det här egentligen? Tråkigt är det i alla fall med alla coronafall och dödsfall i sjukdomen. Enligt senaste statistiken 437 379 sjukdomsfall och 8 727 avlidna, i ett land med bara lite drygt 10 miljoner invånare, är mycket. Tyvärr är det inte så enkelt att det blåste över med pandemin bara för att 2020 gick över i 2021, men symboliskt känns det bra att vi nu lagt pandemiåret 2020 bakom oss. Och med den nu påbörjade vaccineringen ska det väl förhoppningsvis på sikt kunna återgå till något mer normalt leverne. Det finns ju en del som är väldigt mycket motståndare till det här med vaccinet och det är klart att det finns viss risk för biverkningar med allt vaccin och all medicin, men det torde vara enda vägen ut ur den här pandemin att nu få så många som möjligt vaccinerade så fort som möjligt. Det är min bestämda åsikt. “Nådens år är här” sjöng Ulf Lundell i låten Nådens år i slutet på 70-talet och vi får väl hoppas att det kan bli ledord för det här just påbörjade året. Riktigt när det kan återgå till det normala kan nog ingen säga ännu, men med vaccinet ska det väl ändå förhoppningsvis börja rätta till sig. Sakta men säkert. Det kan behövas med ett nådens år efter det omtumlande fjolåret.