MATRIARKATET

Men om jag blundaroch tänker på slutdestinationenså är det inte en man jag serDet är inte ett barn i min mageEn ring runt ett fingerOm jag blundaroch tänker pålycka,tillfredställelseså är det inte en man jag serTy alla män var sammamed allt vackert och sorgset det förde med sigOm jag blundaroch tänker påvart jag ville varaom fem årSå hade det varitmed ElinVi hade haft ett litet, rött husi utkanten av LundNära ån där kossorna gick fria i Rinnerbäcks ravinenVi skulle odla våra egna potatisarOch ta hand om Elins nyfödda IVF-bebis tillsammansVi skulle ha en hängmatta i trädgårdenoch alltid en box rött hemmaVi hade lärt bebisenallt vi kundeVi hade pratat omorättvisorVilket privilegie vi bar påsom alla tre hade tak över huvudetoch mat på bordetVi hade varitså tryggaVi hade levtutan murarEftersom vi aldrigbehövde ha dem uppeeftersom vi alltidhade varandraIngen man fick platseftersom ingen man någonsin skulle bli lika brasom Elin och allt hon gav migDe skulle försökaatt matcha ossMen det skulle aldrig lyckasSen hade vi suttit därpå verandan en sensommarkvällMed varsin filt runt om ossoch ett glas sangria i handenoch suckat överatt vi aldrig får liggaEller hittat någonatt gifta oss medFastän att vi båda skulle vetaatt vi hade det rätt så gutt ihopLivet var rätt fint ändå