Is there life on Mars?

Mars redan i februari? Ja, så blev det. För NASA:s rymdfarkost Perseverance i alla fall. I torsdags i förra veckan landade den på planeten Mars yta och man kunde om man ville följa den processen direkt på YouTube. Jag fick tips om det hela - tack till Peter, om du läser detta! - och jag klickade på den skickade YouTube-länken utan att veta vad den var till. Det visade sig alltså vara till en livestreaming, direkt från NASA:s kontrollrum. Eller vad det kallas. Under kontroll verkade det i alla fall vara, även om det såg ut att vara några nervösa minuter när Perseverance efter lång resa trädde in i Mars atmosfär och sedan landade på dess yta. Jag kom in i sändningen just som det var på gång att träda in i den där atmosfären och det var ju bra timing. Hade jag inte fått den där länken hade jag missat det hela helt och hållet. Noll koll. Några direktbilder från landningen var det inte, men man kunde höra och se NASA-folkets glädje, jubel och lättnad över att allt gick som planerat. Även om det inte var första landningen på Mars kändes det lite historiskt att vara med så. Jag var för liten för att komma ihåg om jag tittade på månlandningen 1969. Det här med rymden har nog alltid fascinerat och jag vill minnas att till och med min mamma, som annars kändes tämligen jordnära, uttryckte lite intresse för det här med astronomi. Månfärderna med astronauter och kosmonauter ombord har förstås varit fantastiska i sig, men nu har man alltså sikte på längre resor än så, om än hittills obemannade. Mars ska utforskas i jakten på eventuella tecken på liv. Det är väl huvuduppgiften för den här expeditionen. Och att skicka bilder. Egentligen är ju bara det fantastiskt, att en farkost på Mars kan skicka bilder till Jorden. Detta i tider då man knappt vet vilken vecka ett eventuellt skickat brev kommer fram till adressaten. Det här med Mars-människor hörde man talas om redan som barn, men det var förstås science fiction. Mars-människor... Marsianer. Eller marsipaner? Nej, skojar bara. Oavsett namn lär de inte existera. Om det finns existenser på andra planeter kan man förstås inte helt avskriva även om det känns lite väl mycket science fiction att det skulle finnas något som liknar oss jordbor. Det här med UFO intresserade mig ändå hur som helst i barndomen, så pass mycket att det till och med blev ett besök på ett UFO-museum i Köping - av alla ställen - på en familjesemestertripp på 70-talet. Det okända, det man inte vet riktigt vet vad det är, triggar fantasin. Och Månbas Alpha var en serie jag satt som klistrad vid framför TV:n. Frågan om det finns någon typ av liv på Mars har länge intresserat oss här på Jorden och förstås inte minst forskare. Och möjligen David Bowie. "Is there life on Mars?" frågade han sig i den fenomenala låten Life on Mars från tidigt 70-tal. Genom den är frågan för evigt rotad i folksjälen. Några "små gröna män" lär väl näppeligen återfinnas under pågående expeditioner till planeten, men kanske att man kan hitta annat av intresse. Än så länge är väl bara en del bilder som skickats från Perseverance, men den har väl en stund på sig. Det nya den här gången är väl att man har med sig en slags ultralätt helikopter eller kanske snarare mer en drönare som man hoppas ska kunna utforska den, som den kallas, röda planeten vidare en del.  Om människor ska kunna resa så långt som till Mars får framtiden utvisa. I rådande pandemiläge verkar det knepigt bara att ta sig från ett land till annat så det känns lite fjärran. Och även bokstavligen fjärran. Det kan nog vara lugnast att även fortsatt försöka stå med båda fötterna på Jorden.