If it wasn't for the nights

Jag trivs i min lägenhet på Kap Verde, men särskilt när jag nu är här så länge på en gång känner jag att jag gärna haft det lite större. Jag hade gärna haft ett extra rum till att stuva undan en del, som torkställningar exempelvis. Nu är det sovrum och ett allrum med kök. Och badrum förstås. Och två balkonger som även de gärna hade fått vara lite större. Men, men, det är som det är och i övrigt trivs jag alltså. Om det inte hade varit för en sak på kvällarna och nätterna just nu. Jag skrev i ett tidigare blogginlägg om att jag plågades av höga oljud från syrsor eller om det var cikador. Det var i mitten på november och det var framför allt någon enstaka kväll och natt som det var som mest infernaliskt. Jag hade som det verkade fått in en av de förbaskade insekterna för så hög volym som det var kunde det nog inte vara annars. Jag hade helt sonika ihjäl en höggradigt misstänkt insekt på morgonen sedan och möjligen var det den som ställt till det så hemska oljudet. Det var i alla fall lugnare efter det. Det hördes en del på håll utifrån och det var illa nog, men inte som den som varit inne (eller om det möjligen var på balkongerna). Det var lugnt ett bra tag, men nu kan jag berätta att jag har fått in en ytterligare av de här små eländes insekterna. Och den här gången är det på sätt och vis värre. Det är helt tyst dagtid när det är ljust, men någon gång framåt sena kvällen dras det igång och det är ett obeskrivligt vasst ljud. När jag skrev förra gången om det här hittade jag på nätet att oljudet från cikador kan komma upp i 900 Hz och 120 decibel och när det då sitter ett sådant – förlåt! – fanskap någonstans i en lägenhet med hårda betongväggar och -tak och än hårdare klinkergolv är det outhärdligt! Det är också omöjligt att lokalisera varifrån oväsendet kommer. Kommer ni ihåg när det testades med stereosändningar i radio och det titt som tätt kom små korta avsnitt där man väl skulle ställa in ljudet eller hur det var? ”Min röst ska nu komma från en obestämd plats i rummet” lät det bland annat. Och så är det med den här syrsan, cikadan eller vad det är. Jag tror bara att det är en enda. Jag är tämligen övertygad om det. Men desto mer högljudd är den. Det här började för, tror jag, nu fyra kvällar sedan (eller om det bara är tre men känns som mer) och om jag, som jag ofta gör, sitter vid ett litet bord med datorn och oljudet börjar då reser på mig tystnar ljudet. På något sätt ser syrsan/cikadan mig eller märker i alla fall att jag rest mig. Ner med ändan på stolen igen och så börjar det igen! Och så lättar jag från stolen igen… och tyst. Om och om igen. Det så extremt vassa ljudet – och möjligen är det än värre eftersom jag har tinnitus och man då blir lite överkänslig för skarpa, höga ljud – är verkligen väldigt svårt att lokalisera. Jag har ändå konstaterat att det måste vara någonstans vid köket och jag tror att fridstöraren flyttat sig lite igår kväll för då var det ibland som att den inte tystnade förrän jag kom närmare den vänstra delen där. I natt baxade jag fram den stora trappstege jag har och klättrade upp så att jag kunde se ovanpå köksskåpen. Jag trodde att det kunde vara där gömslet var, men det var helt tomt. Det är fortfarande en gåta var den gömmer sig. Det har hänt några gånger att jag fått in någon liten ödla i lägenheten – något geckoliknande – och dem ska man nog vara aktsam om. De jagar insekter och det hade varit välkommet om en sådan ödla mumsat i sig den här gynnaren till kvällsmat. Det hade höjt livskvaliteten en del. Jag har dock inte sett till någon ödla på länge nu. Någonstans för länge sedan hörde jag att livslängden för en fjäril är endast elva dygn, men en sådan här lever tydligen i tre månader så jag kan inte hoppas på naturlig avgång inom kort tid heller. Nu är det ännu relativt tidigt på kvällen och det är först senare det drar igång, men jag kan bara förutsätta att det blir ytterligare serenad ikväll. Från en relativt obestämd plats i rummet. Jag har de senaste nätterna tvingats stänga dörren till sovrummet för att åtminstone dämpa oljudet till uthärdlig nivå. Min fasa är att insektseländet letar sig in i sovrummet och idag har dörren dit varit stängd nästan hela tiden. Det vore förödande om den kom in dit! Då måste jag nog försöka hitta öronproppar i någon affär. Det är omöjligt att somna till det här ljudet som det är om man är i samma rum, helt klart.   När jag sitter i samma rum och inte hela tiden orkar resa på mig – det blir ju ändå bara tyst i några sekunder eller i någon minut och det blir väldigt mycket August och Lotta över det – kan jag dämpa det hela något genom att plugga in hörlurarna i öronen och lyssna på musik eller något annat från datorn, men jag kan inte sova med hörlurarna i och bara de hjälper inte heller. Jag kan bara hoppas att det här tar slut snarast möjligt för det är verkligen frustrerande. Som tur är så är det alltså ändå helt tyst dagtid. Det är framåt sena kvällen det sätter igång och sedan är det oljud konstant genom hela resten av kvällen och natten. Om man alltså inte tillfälligt reser sig och går mot ljudkällan. Märkligt är det.