Tikal 11/10

Klockan ringde typ 4.00 medan mörkret fortfarande var ett faktum. Vi kom knappt ut ur hostlet men vi nådde ändå bussen i tid. Den fylldes upp och snart var vi på väg till dagens utflykt till Tikal. Jag satt och snacka med en snäll britt medan i princip alla andra sov och snart gjorde även vi det. Vi stannade till för att köpa entrébiljetter till parken och tog oss sedan in i en verklig regnskog. Det hade varit mörkt den första delen sv resen för att sedan nästintill åka i en mjölpåse så disigt det var över skogen. Det var efter biljettförsäljningen en bit kvar till själva parken och vi höll ögonen öppna för diverse djur som man kunde se här, puma, jaguar, flera andra kattdjur, men det blev inget med det.  Vi kom äntligen fram och folk fick ta en toapaus och köpa kaffe/käka frulle. Och nu var vi igång. Guiden Juan pratade bra engelska och var riktigt inspirerande angående Guatemala och mayakulturen. Han nämnde massa intressanta saker som typ att för mayafolket hade dessa heliga tempel aldrig varit försvunna som de var för regeringen, utan dessa släktingar visste genom generation till generation. Han pratade om hur man tog sig till dödsriket med hjälp av jade istället för mynt och hur detta folket här inte var krigare som typ Teotihuacan. Han pratade om ett heligt träd med 4 huvudsakliga stora rötter som stod för pyramidens fyra sidor och 4 olika färger, vit, gul, brun, svart som också stod för de olika färgerna på majsen. Alltid ska majsen ha sin plats. Också här var träden viktiga då de hade kontakt både i underjorden, vårt liv och himlen. Vi fick också se en del djur också, ett stort marsvinsliknande djur, en släkting till tvättbjörn (såg ut som en myrslok korsad med apa typ), kalkon och en jätteskalbagge (typ ekbagge). Han berättade att mayafolket inte riktigt är som i filmen Apopcalypsis utan att man offrade människor till 10% och resten djur.  Vi gick genom regnskogen och temperaturen var fortfarande helt okej, inte supervarmt eller fuktigt än. Det var riktigt härligt att faktiskt få vandra lite i skogen och inte bara ha ett tempel där rakt upp och ner. Tikal var iaf en av de större städerna inom mayafolket där ca 75% av alla byggnader var överväxta eller nedgrävda av naturen. Också här hade deras storhetsepok varat mellan 200-900 eKr och sedan ”försvunnit” pga torka till andra ställen på högre mark. Alla dessa tempel hade byggts under den senare delen av storhetstiden och slutat kring 800, men maya hade härjat här redan sedan 3000fKr. Vi fortsatte genom djungeln på stigarna i vår samlade grupp på kanske 20 pers och kom fram till en till ögat stor jordhög. Detta visade sig vara en av pyramiderna och snart såg vi ännu flera utspridda lite varsom. Också en mer från djungelns grepp utgrävd pyramid som hade sin tvilling mittemot. De hade koppling till varandra i form att kunna tyda solen för dagar och säsonger. Mayafolket var som tidigare antytt mycket duktiga inom astronomi och jordbruk. Juan pratade på och skulle nu försöka locka fram en spindel ur sin håla med alla i en cirkel runt omkring, men utan lycka. Istället fick vi strax syn på apor som klättrade högt i träden. Spindelapor, lik den i Sumidero, med sina långa svansar som fungerade som en extra arm.  Vi fortsatte och runt oss verkade djungeln inte bry sig om oss. Det lät och knakade, vinden och regndropparna lekte i löven och olika djur gav sig känna på avstånd. Det var avslappnande trots att vi var en så pass stor grupp. Snart besteg vi vår första pyramid som öppnade en vy i höjd med den närmaste växtligheten. Juan demonstrerade återigen mayafolkets klipskhet genom den akustisk fenomenet, han kunde göra sig hörd där nere och höra oss där uppe. Ganska fiffigt. Där mellan träden från pyramidens vy i den gråa himlen kunde vi skymta områdets högsta tempel (tempel nr4) på sina dryga 70m. Vi tog oss ner och gick till en stentavla och en sten på backen, båda med inristningar. Den uppställda stod för krigaren och den på backen för dennes fånge. Juan berättade om att dessa områden endast har kalksten som bergart och att mayafolket egentligen inte var så bra på inristningar här pga den luckra stenen utan istället var proffs på astronomi och jordbruk.  Vi vandrade vidare till nästa synliga pyramid, ett akropolis (vet inte vad skillnaden är) och sedan någon form av grav för kungligheten. Fler ”jordhögar” och snart ytterligare ett tempel som återigen var dedikerat till jaguaren ((där man hade hittat en grav med en ättling av Teotihuacan som var begrep, 1,82cm som ingen av mayafolket var, som dessutom blev 85år för att han inte var född via incest då bara de rika gifte sig med de rika)). Det såg inte mycket ut, högt och coolt men inget nytt med bakom detta öppnade sig ett stort öppet fält ut med flera pyramider och stenrösen. En mäktig syn och dessutom med djungeln omringande utgrävningarna. Mycket var restaurerat och på nytt uppbyggt men en del hade man lämnat då de skulle skada byggnaderna och djurlivet. Detta var en ny syn som var svår att ta in för ögat. Man kunde försöka tänka sig att flera 100.000 människor levde häromkring (enligt andra källor 2mille) men det var svårt. Plötsligt kunde man höra konstiga ljud från fjärran, de kom närmare och liknade nästan jaguarljud (som jag tänker mig att de ska låta). Juan ledde gruppen till ena sidan och började locka på djuren uppe bland träden och snart fick vi syn på dessa hauling monkeys. Ganska små svarta apor som klängde i träden och där alfan gav ifrån sig några mycket märkliga ljud. Att en sådan kunde ge ifrån sig dessa rytande skri var ganska märkvärdigt och lustigt, men mäktigt. Snart fick vi lite egen tid att utforska detta området så vi besteg nästa tempel och sedan strosade vi en och en omkring bland ruinerna. Härligt att få gå som man själv vill och välja sina egna vägar i sin tysthet för att sedan samlas i gruppen igen.  Sedan bar det vidare genom djungeln på jakt efter nästa tempel. Vi kollade på alla de 4 templen och besteg de man fick. Nästa på tur var tempel nr 4, alltså det högsta och här hade man minst sagt andan i halsen när man äntligen kom upp. Där möttes man av en så häpnadsväckande otrolig vy av regnskog så långt ögat nådde och enstaka stentorn som nådda över trädkronorna. Landskapet var ganska platt, lite böljande och solen hade smitit fram för att visa oss denna mäktiga vy. Grönt ända bort till horisonten, orört och vilt. Och där stod vi på områdets högsta pyramid och söp in panoramat. Efter en stund tog vi oss ner och till det sista templet. Vi besteg och unnade oss ytterligare en vacker vy innan vi stressade iväg tillbaka till bussen som skulle ta oss tillbaka till Flores igen. Vilken dag, eller ja snarare förmiddag, klockan var bara 11 än så länge. Turen tillbaka spenderades bredvid en trevlig snubbe från Israel, vilket gjorde att resan tillbaka gick i ett nafs. Vi fick lite tips om kvällen och en eventuell open stage som kunde bli kul. Vi sa hej svejs och trevade hemåt. Vi hade egentligen tänkt ta en kajaktur då hostlet erbjöd detta, men det blev att vi chillade och kunde få till lite samtal hem. Vilken energi det gav oss och lite hemlängtan har man nog ändå. Men wow så spännande saker vi har för oss här med. Plötsligt utan förvarning blåste det upp och ett kraftigt regnmoln släppte verkligen allt vatten det hade under en kort period. Det blev storm där för några minuter som följdes av en lugn stund dock med åskan dundrandes över sjön. Ingen kajak nudå. Vi väntade ut det och plötsligt kom ytterligare ett riktigt skyfall helt från ingenstans. Men ja det får vi acceptera då det ändå är regnperiod här. Vi började bli hungriga och tog oss mot samma ställe som igår i hopp om att det inte skulle ha blåst bort. Som tur var hade de antagligen kunskapen om hur de skulle behålla sitt tält och till vår glädje kunde vi njuta av deras mat igen, gott och billigt.  Det blev en kort tur till ett shoppingcenter och sedan tillbaka för dusch och smink. Det hade tydligen bosatt sig en fjärde sista tjej i vårt dorm, stackarn med oss tre. Vi som ändå hade sett fram emot ett eget litet dorm. Men nu fick hon handskas med oss och våra(mina) pruttar. Vi tog svängen förbi restaurangen där eventet skulle hållas men det var varken folk eller någon mick så vi gick tillbaka igen. Tanken var kanske att ta oss tillbaka men ögonenlocken blev ganska tunga tidigt, antagligen pga bussresan och den tidiga morgonen. We called it for the day och la oss tidigt istället.