Därför slutade jag blogga

Jag levde inte längre min egna dröm.   Jag tappade fotfästet. Allt gick för snabbt. Efter min medverkan i Big Brother för nu fem år sedan förändrades allt drastiskt. Jag var nykär och levde med min drömkille. Vi flyttade till stockholm, jag fick inbjudningar till events jag inte visste fanns jag vann utmärkelser för min blogg. Stora företag högg tag i mig, alla ville ha en bit av kakan. En kaka som jag dels aldrig drömt om men inte heller velat ha. Jag levde någon annans dröm. Den var inte min.   Till en början kunde jag fortfarande dela med mig av vad jag kände, vad jag gillade, vad jag gjorde men någon stans på vägen ändrades det till att mina inlägg handlade om vad andra sa jag borde skriva, jag kände mig köpt. Jag började jämföra mig med andra bloggorskor. Deras bilder. Deras "perfekta värld". Orginalet Sara Jönsson räckte plötsligt inte till.   Jag tackade ja och och gick på alla tillställningar. Uppskattade och tyckte långt ifrån att alla var trevliga, intressanta eller givande. Jag har svårt för att mingla med tjejer som utger sig för att vara perfekta. Jag är inte så. Avskyr i huvusak mingel. Är inte bekväm. Det löste jag oftast med att dricka helt för mycket bubbel. För att bli härlig, sprallig och framåt.    Jag levde på bloggen i drygt två år. Det ångrar jag inte och jag vill inte förminska vilka fördelar det har burit med sig. Utan bloggen hade jag inte kunnat flytta upp till stockholm. Som alltid varit en strävan. Utan bloggen hade jag inte mött nya nyckelpersoner i mitt liv. Främst min fantastiska vän Caroline. Caroline är även anledningen till att jag fick en "ingång" i tv-branchen. Så missförstå mig inte. Bloggen var bra och jag är tacksam. Men jag tappade det. Personlighetskris. Kände mig inte tillräcklig och placeringen på topplistan var min prio. Det blev fel. Det var ju inte jag? Vet ni hur svårt det är att göra härliga inlägg som inspirerar på en blogg när man inte längre vet vem man är? Det är hemskt.   När jag började jobba var det inte längre lika lätt att göra intressanta inlägg, ta snygga bilder och ge sken av ett drömliv, tiden räckte inte längre till. Vi levde i en vardag. En vardag som jag egentligen trivdes med i ett lunk som jag gillar. Men jag fick prestationsångest och slutade dela med mig av min vardag. Bloggen blev en ångest. Jag skulle inte längre lyckas hålla uppe den fasad jag skapat. Den dog ut. Jag övergav mitt skepp och det jag skapat och byggt upp.   Nu bor jag ensam. Jag har köpt min drömlägenhet. Jag bor på en attraktiv adress på Östermalm. Jag har ett jobb som jag älskar. Men ingen att dela det med.    Sedan uppbrottet med Martin i somras har jag genomgått en ransakan av mig själv. Jag och Caroline har ofta talat om livskvalitet och vad som gör en lycklig. Det är inte förens nu som jag kan se på bloggen och den karusellen med öppna ögon. Det har gått upp för mig först nu.   Varje dag ställer jag mig frågan om vad jag vill och vad jag tycker. Jag har börjat uppskatta att vara ensam. Det var jobbigt till en början och jag ifrågasatte ofta mig själv och mina val. Jag har börjat umgås med mig själv. På riktigt. Jag lagar mat som jag gillar och jag läser böcker och bastar. Helt själv. Inte för att jag är en underlig ensamvarg som jag ibörjan fick för mig. Utan för att det är vad jag vill. Jag blev stressad av att vara ensam i början och hoppade ofta på andras planer och deras viljor, för att slippa vara med mig själv. För vem var jag?   Nu trivs jag med mig själv. Jag går långa promenader, lyssnar på musik som jag älskar och bara rensar mina tankar. Jag börjar landa. Muren jag byggt upp faller sakta men säkert och jag känner för första gången på väldigt länge efter.   Jag har alltid varit på väg någonstans. Jag har aldrig tidigare tillåtit mig att stanna upp och njuta av nuet. Jag är i huvudet hela tiden fokuserad på nästa grej, nästa steg. Det har gjort att jag missat så mycket på vägen.    När jag nu ser mig omkring så är jag jävligt nöjd. Här vill jag vara. Detta är jag och vad framtiden har i sitt sköte får tiden utvisa för nu tänker jag njuta av idag!