det är något i mig som skaver

Under den senaste månaden har jag haft en känsla av skav inuti. Ingenting jag kan sätta ord på, ingenting jag kan ta på utan ett skav som bara finns där. Som gör att jag mår dåligt.Jag känner mig rätt likgiltig till det mesta. Även om jag i grunden är en glad person med mycket glädje i mina relationer med Anton, Meya, föräldrar, syskon, vänner och kollegor. En person som trivs bra på min arbetsplats, känner meningsfullhet och generell kontroll över arbetsuppgifterna. Och ändå, ändå går jag runt och mår...dåligt. Känner mig tom inuti. Och när jag har försökt hitta någon lösning så vet jag inte var jag ska börja för jag vet inte varför jag känner som jag känner. Vad är det som saknas? Vad vill jag göra mer av i livet? Vad vill jag göra mindre av? Jag vet inte. Kanske är det en kombination över en stressfull flytt, en hektiskt period på jobbet, höst och mörker som gör det. Eller så mår man bara dåligt ibland. Helt enkelt. Men jag är i grunden en mycket lösningsfokuserad person, jag vill se problemet framför mig och göra något åt det.  Jag vill inte längre gå runt och ha någon slags likgiltighetskänsla inför livets alla små och stora stunder.Jag fick ett tips av en person i min närhet om att jag borde skaffa mig ett intresse eller en hobby att göra på fritiden. Något som bara är mitt och som är frikopplat från vänner, familj och partner. Och jag kom inte på en enda sak som jag gillar att göra på fritiden, som kan räknas som någon form av kreativt intresse, annat än just det jag gör nu. Att skriva och att blogga. Så därför ska jag ge detta en chans igen. Inte något stort eller hårt satsande, utan mer bara för kul och för mig själv.Så. Jag är tillbaka.