KYOTO

Det är svårt att hinna med att skriva upptäckte jag. Tanken var att ha bloggen som ett utlopp för alla intryck, men även skriva ner de händelser som fastnade lite extra. Jag kan inte riktigt bestämma mig om jag ska skriva om de stora kejserliga palatset, den gyllene paveljongen eller vårt första besök på Kokoku High School där vi ska undervisa, eller om jag ska skriva om trängseln på tågen, hur rent det är och hur konstigt det känns att prata med någon som bär mask. Kyoto var i vilket fall en fantastisk stad. Romantisk och säkert mycket vackrare om våren när körsbärsblommorna Sakura  桜 , 櫻 blommar. Vi turistade oss genom staden och följde stora massor av folk uppför ett berg, genom 10 000 Torii 鳥居 för att få en vy över de stora monsterhusen under oss. Trötta men glada i hågen fortsatte vi till en superturistig geisha-show, som ja.. var på japanska. Vi förstod "flower-arrangements", "musical instruments" och "tea-ceremony", men det var nog det mesta. 20 000 steg senare däckade vi på ett (med våran nuvarande referensram) lyxigt hotell på en mysig sidogata i närheten av Kyotos Imerial quaters. Frukosten... ja den var söt. En sockrig jävla bulle med marmelad, en croissant och en side-sallad med potatissallad och kaffe. Påfyllda med energi svepte vi igenom dagen med Kejserliga palats, två rekomenderade resturanger från Lonley Island samt den gyllene paveljongen. 2 timmar senare har vi landat i Osaka igen, på vårt skruttiga, kalla men nu ändå något hemtrevliga hostel. Ikväll kommer Peter tillbaka och ska guida oss på Osakas gator och vi ska få uppleva Japans nattliv. Jag är taggad, det är jag men också helt. slut. Ska klämma in ett par minuters sömn innan jag behöver sätta på mig ett ansikte. おやすみ