galoppera på gröna ängar
Det är med tårarna i halsen jag skriver detta inlägg. I söndags morse, den 22a oktober 2017, fick jag ett samtal av min pappa från Sverige som sa att min kära ponny Oscar fått hjärtsvikt. Veterinärakuten hade kollat på honom under natten, samt hjärtläkare tidigt på morgonen. Oscar hade över 70 andetag i minuten, vilket överskrider det normala med hästlängder. Pappa berättade för mig att min kära ponny Oscar skulle avlivas den kvällen. Befinnandes i Oslo, sex timmar hemifrån, grät jag över tanken att aldrig någonsin få träffa honom igen. Jag var tvungen att ta mig hem på något sätt, om jag så skulle behöva hyra en bil och köra hela vägen. Tillslut lyckades jag få tag på en sista minuten biljett hem, och 1.5h senare satt jag på tåget mot Uppsala. Jag anlände sent på kvällen, en halvtimme före veterinären skulle komma. Jag träffade min ena syster, som också tagit sig hem i sista minuten från Leksand, mamma och pappa. Vi gick hand i hand upp till stallet för att ta ett sista farväl till vår kära vildponny. Min största rädsla med att åka till Oslo var att antingen min ponny Sabino eller häst Mellman inte skulle klara sig till vintern, den ena 33 år gammal och den andra med problem i benen. Det sista jag trodde var att min ungponny på 22 år skulle försvinna först. Därför känns det så konstigt och fel att sitta och skriva det här inlägget, om det var någon ponny som skulle bli dålig så var det ju i alla fall inte honom. Sista gången jag fick rida på Oscar var förra helgen, när jag var hemma och hälsade på i Uppsala. Jag tog en kort sväng barbacka ute på fältet nedanför vår hage. Sista gången du fick springa var i alla fall på en grön äng, låt dig för alltid få galoppera på gröna ängar i hästhimlen min kära vildponny. Tack för 12 år av otroliga och soliga uteritter. Du har bjudit oss på ett x antal avramlingar. Du har bjudit oss på ett x antal timmar och ett x antal springrundor i hagen efter att tappert ha försökt fånga in dig, att vara svårfångad var ju din grej. Du har utvecklat mig och mina systrar och alla mina vänner som ryttare och du har till och med lärt mina småkusiner att galoppera! Du har bjudit oss på äventyr i dressyr, hoppning, terräng och till och med voltige. Du har varit vår klippa och diamant, låt dig för alltid få galoppera på gröna ängar i hästhimlen min kära vildponny. Jag älskar dig ❤️