9 november

Det blåser utanför. Löven snurrar med vinden upp i luften och faller sedan långsamt tillbaka till marken. Jag sitter vid fönstret och bara tittar. Idag är en sorglig dag. Det känns som att det är nu jorden ska gå under. Och att det är dess invånare som tagit beslutet. Jag känner mig tom. Försökte först att inte tänka på det, med samtidigt vill jag känna. Även om människorna som har de här åsikterna har funnits där hela tiden och gjort världen till en obehaglig plats, så blir det ännu mer läskigt när det visar sig att de är fler än oss. Att de har valt och vunnit. Vunnit över oss. Idag har jämställdheten förlorat. Det är ofattbart och tragiskt.