9 april

Jag är tillbaka i London. Jag vaknar ganska tidigt men ligger kvar i sängen. Efter ett tag går jag upp, fram till fönstret. Det är sommarväder och alla träden har hunnit bli gröna medan jag varit borta. Jag blir alldeles sprallig och får genast bråttom ut. Jag drar på mig kjol, linne och sandalerna med klackar som jag längtat efter att kunna använda. Går ut och köper solkräm och picknick, skyndar vidare till Ruskin park.Det är 25 grader och parken är full av glada människor. Det känns underbart att vara tillbaka men samtidigt lite ensamt efter att ha umgåtts så intensivt med alla där hemma. Det känns också konstigt efter attacken i Stockholm, att plötsligt vara så långt ifrån. Den var ju så påtaglig alldeles nyss. Stora sällskap har picknick runt omkring mig. Nära mig i gräset ligger två punkiga gubbar med nipple piercings och tatueringar över hela kropparna. Det ena har käpp och en mohikan-frisyr som är knallgrön i nacken. Den andra kom körande på en permobil med mackor och solkräm och har matchande grönt skägg. En kille i ljusgul t-shirt kör ett träningspass en bit bort. Han hoppar fram och tillbaka över ett staket, utför en märklig dans och skuttar upp mot eken över honom och fångar dess blad, utan att rycka av dem. Sedan sträcker han upp armarna mot himlen.Podcast efter podcast spelas i mina hörlurar.Det kryper myror över hela mig men det är okej. Huden på mina tår har skavts upp av av skorna och det gör ont. Den bekanta lukten av solkräm påminner mig om alla utlandssemestrar.  Jag går hemåt med röda axlar och smalben. Jag hade åtminstone solskydd i mitt ansikte.