Ovisshet & kämparglöd

  Godkväll kära ni. Den här bilden togs för exakt ett år sedan precis det här datumet, då var det fredag, annat är det idag. Jag slog mig nämligen nyss ner i soffan efter en lång söndag fylld av trevligheter trots att den till största del har bestått av jobb på Åhléns. Jag är som ni förstått inte något större fan av att arbeta just där efter att ha fått erfara praktiken men idag samtalade jag med många nya kollegor.  Det var en glad överraskning att upptäcka att teamet på "hårda hem", där jag inte brukar vara, är riktig trevliga personer. Jag inser verkligen vad arbetskollegor gör för hela grejen, livet handlar helt enkelt om att bjuda på sig själv och våga släppa in varandra för sedan går allting annat av sig själv.    Träffade en vän direkt efter att jag hade slutat och vi snackade om allt möjligt. Bland annat om jobb och framtid vilket jag antar alltid är ett hett ämne för folk i min egen ålder. Vart ska vi börja, vart är vi egentligen nu och vart i helskotta ska vi hamna? Det är fasiken inte lätt att ta sig fram nu för tiden och det har jag belägg för att säga så som jag själv provar på, ligger i och kämpar. Det är kanske så det ska vara för att vi ska uppskatta det vi sedan får? Min och er andras enda plikt är därför att aldrig ge upp eller tappa hoppet. "Skam den som ger sig" har inte tillkommit utan anledning och det tänker jag aldrig sluta tro på. Jag älskar att lära mig av mina misstag, bli starkare av motgångar och glädjas av att se andra nå sina mål. Det får mig faktiskt att bli smått hög på livet. Kram på er alla ni kämpar där ut, vi hejar på varandra.