Att brinna för det lilla

Det sista jag gjorde innan jag gick från kontoret idag var att köpa en mumsig tårta. Kitty kom springande med andan i halsen när jag satt vid datorn, "snälla snälla snälla säg att du kan hjälpa?!". Hon hade jobb upp till öronen men hade lovat att fixa en tårta så därför bad hon mig vilket jag med glädje hjälpte henne med. En nypa luft är aldrig fel och att välja en vacker tårta tycker jag är löjligt roligt. Närmsta bageri finns på Odengatan så dit tog jag mig men besviken blev jag allt när det inte fanns något att välja mellan. En ynka tårta för just tio personer fanns kvar vilket var en hederlig prinsess så den fick det helt enkelt bli.    Vad jag med det här ville komma var att jag idag åter igen insåg min kärlek till vackra saker, kreativitet och att fixa och ordna upp. Andra hade säkert suckat och tagit uppgiften för vad den var men för mig blev det här tårtköpandet väldigt stort och galet skoj. Jag menar hur lättroad får man vara? Hade jag haft tiden så hade jag googlat upp det bästa kondisen i hela Stockholm, ringt i förväg och kollat så att många alternativ hade funnits. Stått vid disken och sedan valt med precision. Vad passar tillfället bäst och vilka ska tårtan vara till? Alla ska bli nöjda till 1000 och tårtan måste vara prisvärd, hur lågt i pris kan jag komma?   Ungefär så går mina tankar kring minsta lilla grej när jag har ett uppdrag här i livet. När det handlar om saker jag älskar och i det här fallet alltså vackra ting.