Att älska

Det är så tragisk och sant, men när det kommer till kärlek så älskar jag dig väldigt mycket. Det är så pass mycket kärlek till dig, mer än jag någonsin älskat mig själv. Hur kan man älska någon så mycket och inte sig själv? Tänker ofta på hur det kommer bli efter ett liv med dig... så oerhört tomt. Kärlekslöst. Färglösa dagar. Ungefär som det är idag, men ändå inte. För det kommer inte finnas en chans till att höra dig andas, skratta och saknaden av alla dessa kramar som skakar om min själ. Tårarna som rinner inombords och på min kind kommer bli som ett våldsamt vattenfall istället för ett stillsamt regn på sommaren. Så berätta för mig, hur ska jag någonsin kunna släppa taget om dig en dag och älska mig så som jag håller dig kär?