En semestervecka
Vi är hemma! Vi vaknade för första gången på drygt en vecka i våra egna sängar i morse, efter att ha sovit hos mamma och pappa till igår bara för att slippa tänka på packning och oköpt frukost när vi kom hem. Man kan väl säga att den här semestern inte riktigt gått som vi hade tänkt oss - som alltid på gott och ont givetvis - och just nu känner nog vi alla att det var ett bra beslut att ta sista semesterveckan på hemmaplan. Låt mig inte tråka ut er med historier om vår bil, men två bärgningar senare är jag rätt trött på att äga fordon med fyra hjul och googlar runt efter en cykel.Nu skiter vi i det! Vad har vi gjort på vår lilla resa? Vi har badat på klippor, spelat spel, ätit glass, varit på Technichus (vars AC hade lagt av, så sinnessjukt varmt!), ätit glass och umgåtts med Mickes familj i och runt ikring Veda. Sedan skulle vi till Slagnäs men fastnade i Övik hos Mickes kusin. En oplanerad anhalt, men med tanke på hur galet kul barnen hade det så var det för deras skull bara ett fantastiskt roligt stopp. Jag är tacksam över att bilverkstaden råkade ligga just där och att vi var så välkomna trots att allt blev så hastigt och lustigt. Sedan kom vi i alla fall till Slagnäs, och åkte som vanligt förbi de vackraste vyer jag vet på vägen dit. Rakt ut i skogen, till lugn och tystnad. Till fantastisk norrbottnisk historia. Till fiske och en nedlagd skola som fortfarande erbjuder en superfin lekplats. Till höga berg och renar. Till ett, tyvärr, litet utdöende samhälle. När Slagnäs skola lades ned för två år sedan valde många barnfamiljer att flytta därifrån, och jag frågar mig själv vilka som kommer flytta tillbaka. Och svarar mig själv med "förmodligen inte så många". Så många tomma fönster och hus med flagande färg som bara står där och kanske aldrig kommer användas mer. Det känns så väldigt synd! Den här skylten står vid vägen strax nedanför farmors stuga. Burman är alltså min släkt på farmors sida, långt bakåt i tiden. Vi har mestadels tagit det lugnt. Micke har fiskat, vi har badat, jag påbörjade en bok och avslutade densamma innan hemfärd - precis som jag önskade, mobilen har legat någon annanstans, vi spelade minigolf en dag. Avslappnat! Vi bestämde oss av bilmässiga skäl att åka hem redan i fredags. Det gick sådär. Närmare 17 timmar senare kom vi hem, men med oss hade vi i alla fall ett nytt kylskåp eftersom vårt andra inte pallade värmen och dog strax innan semestern. Så kan det vara! Det känns skönt att vara hemma! Sista semesterveckan ska vi lära oss att tapetsera och jag och Ronja ska ha egentid på hotell en natt. Hon är strålande glad, mest över att få bada och ha möjlighet att äta "bara bacon" till frukost en dag, trots att det inte blir speciellt långt bort när nu allt är som det är med vår bil. I sanning en högst händelserik semester! Nu ska jag läsa mer bok. HEJ!