You're the voice

När jag närmade mig det stora konsertområdet på Isle of Wight Festival 2012 framåt eftermiddagen på lördagen, dag 2 av 3, hörde jag musik och inte minst en röst jag mycket väl kände igen. Jag kunde dock inte sätta fingret på vad det var. Jag kände ju igen låtarna som strömmade ut från högtalarna på den stora scenen medan jag och polaren Per närmade oss, men vad var det? En titt i programmet gav inte mycket till ledning. James Walsh? Märkligt. När vi stegat fram hela vägen till framför scenen nere i backen var jag i en paus mellan låtar tvungen att fråga någon som sannolikt var mer insatt än jag. Vem var det på scenen? Jag kände ju igen låtarna och rösten. Förklaringen kom; det var sångaren i Starsailor. Ah! Så var det. Starsailor hade jag lyssnat en del på, men det var ett tag sedan och jag kunde alltså inte sätta fingret på att det var deras låtar jag hörde trots att jag så väl kände igen dem. När vi kom var tyvärr James Walshs spelning nästan slut. Det återstod väl någon enstaka låt när vi tagit oss fram nära scenen. Det kändes snopet att jag inte haft bättre koll. Ibland får man dock en andra chans och en sådan gavs på Isle of Wight. Walsh skulle göra en spelning även nästa dag och då på en betydligt mindre scen. Jag slänger med en bild här från den spelningen också och i bildtexten till den när jag lade ut ett album från festivalen på Facebook för fem år sedan skrev jag: ” Det här var mycket bra. Efter Springsteen och Tom Petty bäst på festivalen”. James Walsh hade gett sig på en solokarriär då 2012 och det var nog även en del eget material han framförde, men det jag kände igen var Starsailors låtar. Bandet hade väl gjort en paus då, men nu turnerar de igen och jag lyckades klämma in att se dem i Birmingham. Jag fick inte till att se dem i somras så det kändes bra. Spelningen var på ett litet ställe som jag inte varit på förut, O2 Institute2. Efter två förband var det dags för Starsailor lite efter nio igår kväll och det var nu en hel del från en ny platta som jag inte har eller har lyssnat på, men även en hel del av de gamla och mer kända låtarna kom. Låtar som Silence is easy, Lullaby, Alcoholic och Good souls. Och även en hyllning till Tom Petty i form av American girl. Jag hade glömt bort det då, men påmindes vid tillfälle för några år sedan av någon med gott minne att jag sett Starsailor på Hultsfredsfestivalen och det stämmer nog då. I så fall 2002. Utöver det har jag då inte sett dem förrän nu så det var efterlängtat – och bra. Jag köpte den här biljetten ganska sent och det blev ändrat från biljettföretaget så att jag istället för att få biljetten hemskickad skulle hämta den på plats. Det funkade och jag passade då också på att fråga hur agendan för kvällen såg ut; hur dags det var förband, vilka de var och hur dags Starsailor skulle gå på. Ett papper med efterfrågade fakta skakades fram och jag frågade om jag fick ta en bild som stöd till minnet på namn på förband och tider. Det gick bra. I efterhand såg jag att jag fått med mer information än tänkt på bilden, en liten inblick i planeringen inför en konsert. På det papper jag fotograferat stod utöver tiderna och artistnamnen bl.a. även att det var liten riskbedömning på konserten, att det förväntades en publik som var mellan 20 och 50 år och att 60 % av dem förmodades vara män. Lite intressant att se. Det är inte bara att arrangera gig hur som helst. Ovan: James Walsh 2012