Wake me up when September ends

Jag har rullat med rullväskan 30-40 meter från Folk å Rock till Mello Yello och bänkat mig med en pint Guinness och utsikt över Lilla Torg i Malmö. Anders F Rönnblom har passerat 70-strecket, men levererar fortfarande. Eventuella bilder får vänta till senare. Bra band med bl.a. Peter R. Ericson och Björn Rothstein och som jag förstod det på de F-heads jag satt med längst fram på lilla Folk å Rock är det inte så vanligt att han gör låten Långfingret, men det gjorde han ikväll. Bra spelning. När jag såg Peter R. Ericson på Öland för något år sedan såg jag fram emot att få höra låten Aldrig live. Men inte. Nu sade jag på väg ut till honom att jag vill höra den nästa gång jag ser honom. Han sade inte "aldrig", men väl att det var längesen. Det lät inte hoppfullt.  Det blev sparsamt med sömn förra natten. Det är alltid så när man ska iväg.  Tusen saker att göra. Lade mig efter 4 och vaknade innan 7. Jag kände att jordens dragningskraft drog ögonlocken neråt mot slutet av konserten. Skärper mig nu. Vill inte nicka till över min pint. Det ser inte så bra ut. Vaknatt i natt. Tidigt flyg till London på morgonen.