Vintertid

Så var det då dags att ställa om klockan igen, denna gång tillbaka till vintertid. Eller normaltid som det nog heter egentligen och kanske var det nu för sista gången klockan ändrades på det här sättet. Jag vet inte exakt vad det är som är i görningen, men som jag förstått det är det på gång att införa en och samma tid året runt igen. Det har väl med EU att göra, tror jag, och då är det ju konstigt om det som det verkar vart och ett land kan ha sina egna idéer om huruvida man vill ha ständig anpassning till det som nu är vintertid eller till det som räknas som sommartid. Det blir ju väldigt rörigt om exempelvis Sverige och Tyskland vill ha det som hittills varit sommartid som normaltid medan Danmark och Frankrike och Polen vill ha vintertid som normaltid. Exempelvis alltså. Jag vet inte hur resonemangen går, men rimligtvis borde ju alla (eller som nu de flesta) enas om samma tid. Nej, det här får någon styra upp! Det var 1980 sommartid infördes i Sverige och personligen gillade jag omställningen. Plötsligt blev vår- och sommarkvällarna en timme längre innan det blev natt. Jag gillar fortfarande den där omställningen när man liksom plötsligt gör ett ryck mot bättre tider. Samtidigt kan det på sätt och vis också kännas bra att så här på hösten tilldelas en extra timme av dagsljus på morgonen om man ska bege sig iväg tidigt, så kort sagt gillar jag det här med sommartid och vintertid. Och om det nu skulle bli så att vi efter snart 40 år åter ska anpassa oss till en enda tid året om röstar jag definitivt på linjen att det ska vara ständig sommartid. Mer ljusa kvällar åt folket! Som vinterhatare tycker jag förstås inte ens om ordet vintertid. Det kastas likt en isboll i ansiktet på en och påminner en om att det nu vare sig man vill eller inte går mot den hemska, kalla årstiden jag helst inte ens vill tänka på. I bilen hem från en konsert i Halmstad igår kväll var det dessutom så att man redan då mentalt fick ställa in sig på vintertid för en liten bit in från kuststaden hade det (troligen föregående natt) kommit snö och visserligen var det ingen snö på vägarna, men det lyste vitt vid sidorna om vägen och halt var det tydligen också för på ett ställe hade en bil halkat ner i diket. Det är den tiden nu. Tydligen. Dags för skifte inte bara från sommartid till vintertid utan även från sommardäck till vinterdäck. Det här med omställningen från eller till sommartid för ju alltid med sig viss förvirring. Hur svårt kan det vara liksom? Men ändå är det så varenda gång att en del klockor blir justerade direkt och andra senare och så är man osäker på vilka som visar rätt och hur man ska tänka. Är det en timme framåt eller en timme bakåt? Ska man med flyg, buss, tåg eller annat gäller det ju att ha koll på läget, liksom om man ska ta sig till jobbet den där söndagen efter tidsomställningen. För egen del har jag alltid lyckats hålla ordning på omställningen, men det är mer än en gång någon kollega tagit miste på tiden och kommit en timme i förtid eller en timme försenad. Hur snabb beslutsgången är i Bryssel och exakt vad det där med den eventuella ändringen gällande sommartid och vintertid handlar om får visa sig, men som det är i nuläget får vi leva med vintertid till slutet av mars nästa år och sedan hoppar det då förhoppningsvis – som man vant sig vid – fram en timme extra dagsljus på kvällen igen. Hur lång och hård själva vintern blir står dock mer skrivet i stjärnorna.