Travelin' light

Igår kväll var jag tillbaka i favoritarenan First Direct Arena i Leeds. Där har jag tidigare sett Jeff Lynne’s ELO och Jean-Michel Jarre. Det kändes dock något mindre som en favoritarena den här gången eftersom det skulle visa sig bli problem att komma in. I spåren av alla de terrordåd som inträffat på sistone och framför allt då det vid Ariana Grande-konserten i Manchester hade man igår nämligen bestämt sig för att så att säga ”inte släppa en j-vel över bron” vid First Direct Arena. Jag blev vid framkomst till insläppet upplyst om att jag inte skulle få ta med min lilla daypack till rygga in och det fanns heller ingen som helst möjlighet att lämna in den i någon garderob. För en ensamresenär på tillfälligt besök ställer det här till problem. Jag hade visserligen bokat boende på ganska bekvämt gångavstånd från arenan, men jag var inte pigg på att lämna laptop m.m. på mitt rum på det hostel där jag skulle övernatta. Det var dock ingen pardon så det var bara att lomma hem och vidta de åtgärder jag kunde och ta med så mycket som möjligt av värde i fickorna. Jag känner igen den här rädslan från efter 11 september 2001. Jag gav mig på att tågluffa i Europa långt in på hösten då och jag stötte på problemet att inte kunna låsa in bagage ens i skåp på tågstationer på ett par ställen. Jag har full förståelse för att man är på tårna och tar till extraordinära åtgärder för att öka säkerheten, men frågan är hur långt man ska gå. Ska vi till slut alla gå nakna på alla evenemang för att inte kunna dölja något? Och resa utan bagage? Det har ju en löjets stämpel över sig när 125 ml tandkräm liksom blir terrorstämplat på flyg medan 100 ml är OK att ta med sig. Nu fick efter min comeback till arenan alla fickor tömmas på allt innehåll och man blev efter sådan tömning avkänd med en sådan där manick som ser ut som ett brett brännbollsträ och först efter det var man till slut välkomnad in och inte betraktad som potentiell terrorist. Tyvärr har väl historien visat att det knappast går att skydda sig helt från terrorn. Uppfinningsrikedomen är stor och vem kunde egentligen tänka sig att det kunde ske att man flyger rakt in i en skyskrapa eller att man medvetet kör med lastbil in bland folk innan det första gången hände? Jag har också efter Manchesterbomben förstått att i samband med evenemang det kanske snarare är de så kallade soft zones som finns, d.v.s. utanför de säkrade områdena, som är potentiella mål och då är det inte bra heller att säkerhetskontroller tar för lång tid eftersom fler då behöver vistas längre tid i de områdena. Hur man än vänder sig har man ändan bak liksom. Hur det än är tycker jag, som jag i tidigare inlägg nämnt, inte att man ska låta sig hindras från att gå på evenemang trots den eventuella hotbild som kan finnas. Men onekligen finns risk att det blir lite krångligare med allt för gemene man i spåren av det som tragiskt nog skett. För underhållningen i First Direct Arena stod The Stone Roses. De spelar även ikväll, två sannolikt utsålda hus i Leeds. På Wikipedia kan man läsa sig till att när bandet 2012 spelade tre kvällar på hemmaplan i Manchester sålde man ut 220.000 biljetter på 68 minuter. Här snackar vi Springsteen-på-Ullevi-fart på försäljningen. Jag tror aldrig jag sett bandet tidigare (om det inte möjligen varit på någon festival för länge sedan), men övrig publik var väl inlyssnad och allsången var magnifik i en del låtar. Det blir konsert för mig även ikväll, men då lär det väl knappast behövas någon säkerhetskontroll. På scen står nämligen en av de absolut största terroristbekämparna vår värld har skådat. Typ. Mer om det i kommande inlägg.