Tougher than the rest

Den där Rolling Stones-konserten jag var på i Österrike får väl trots att det var långt in i september markera slutet på konsertsommaren. Det var ju en gigantisk utomhuskonsert med en del sommaringredienser som sol, hygglig värme och lera efter regn. Men nu är det dags att krypa in inomhus om man ska gå på konsert. Och mycket bättre än igår kunde det inte börja.  Hungriga hjärtan - Springsteen på vårt sätt hette konserten/föreställningen som igår kväll gästade samlingslokalen Björkeborg i Väckelsång och det var trion My Quiet Companion som i enlighet med programförklaringen alltså framförde kända och mindre kända verk ur Bruce Springsteens låtskatt på sitt sätt och det med en del inledande små stories inför låtarna. De hade tänkt sig att turnera med bara egna översättningar av låtarna, men det gick inte hem hos förlaget så det fick bli med originaltexterna på engelska. I några fall dristade de sig ändå till att framföra någon låt på svenska och The river blev då Älven exempelvis.  Tougher than the rest är en av mina favoriter hos Springsteen och den inledde konserten. Bandet gjorde den riktigt bra och de inledde med att recitera från den egna översättningen. Jag skrev att konserthösten inte kunde ha börjat bättre än så här, men det kunde den förstås ha gjort. Det kunde ju ha varit Bruce själv som sjöng låten. Men där i den goa stugvärnen i Björkeborg kändes det som en fin höstkväll när Tougher than the rest och sedan Born to run låg först i låtordningen. Jag kommer från trakterna runt Väckelsång men trots att jag inte bor långt bort är det ändå sällan jag är där. Det känns ändå verkligen som hemma när jag kommer dit. Det var där jag gick i låg- och mellanstadiet och det var där jag hängde med kompisar på Lilla Caféet och det var där jag bodde några år sent 80-tal till tidigt 90-tal. Det var lite samma känsla man får som när man hör låten som är ledmotiv till serien Cheers (Skål) att nu komma dit, "where everybody knows your name". Det var visserligen i huvudsak den äldre generationen som tagit sig dit till detta av teaterföreningen anordnade evenemang, men igenkänd blev man. Emellertid inte av riktigt alla så jag får väl göra lite tätare besök i Väckelsång framåt. Jag tänkte när den där inledande Tougher than the rest kom att jag ville skriva ett blogginlägg med den rubriken, men det skulle visa sig att rubriken för mig också fick en lite djupare innebörd för jag fick denna kväll höra att en tjej som numera är närmast en ung dam har haft några veckor av rejäl krasslighet. Hon fick kämpa mot sjukdom redan som litet barn. Den krisen är över, men det här nu lät också mycket jobbigt både för henne och familjen och jag tänker att när man får kämpa så mycket mot sjukdomar, av vilket slag det vara må, växer man nog till en mycket stark människa. Lite tuffare än andra, tougher than the rest. Jag hoppas på god och snabb bättring - och det lät lovande - och att allt ska bli bra igen. Samtidigt känner man sig för egen del lyckligt lottad när man har sluppit genomgå långa sjukdomsperioder. Det är inte många bidrag jag har lämnat till YouTube, men enstaka låtar har jag ändå lagt ut och nu fick jag för mig att ladda upp just Tougher than the rest i My Quiet Companions tappning. Det är inte Bruce förstås och lyckliga kan de vara som får se honom på Broadway i New York nu i höst/vinter, men det är klart godkänt. Tycker jag. Om allt funkar ska jag nog kunna länka till YouTube-klippet här nedan. Bilden på Bruce är från Hunter Valley i Australien i februari. Jag såg fem konserter med honom i det stora landet down under i vad som var i vintras här, i somras där.  https://m.youtube.com/watch?v=...