The sound of silence

Tinnitus. Den är ständigt närvarande och lite svår att beskriva, men det är som ett i all oändlighet pågående susande till pipande i öronen. Ett liv i sus och dus skulle man kanske kunna säga, i alla fall sus. Det är nu ganska många år sedan jag var på en informationsträff om just tinnitus eftersom jag ville få veta lite mer om det. Jag hade redan då haft det ett bra tag, men kan inte säga när det började. Det har nog i mitt fall smugit sig på, men det kan tydligen också komma plötsligt. Det kan vara om man exempelvis står nära en högljudd explosion eller gevärsskott eller liknande. Men det kan också komma sakta men säkert som det nog gjort i mitt fall. Att jag dragit på mig tinnitus är inte direkt otippat med tanke på en hel del konsertbesök med ibland lite väl hög ljudnivå, men det kan förstås också vara andra saker som påverkat. Jag jobbade ett tag med barn och ungdomar i olika åldrar och det kunde ibland vara högljutt även det. Jag brukar av tradition hävda att min tinnitus härrör från konserten med Deep Purple jag såg på Malmö Isstadion i juni 1985 eftersom den hade en plågsamt hög ljudvolym – det var onekligen den värsta konsert jag upplevt volymnivåmässigt – men jag har inga belägg för det så det kan lika gärna vara något annat och att det som sagt kanske snarare tillkommit lite efter hand. På den där informationsträffen för nu kanske 15 eller 20 år sedan – tiden rusar ju iväg – minns jag att jag dels fick veta att det åtminstone då inte fanns någon bot mot tinnitus och dels att det fanns olika grader av åkomman. För de som har den allra värsta sortens tinnitus kan det till och med gå så långt att en del är på randen till självmord av plågan att ständigt ha oljudet i öronen och huvudet. Det var förstås hemskt att höra, men i mitt fall är det långt till den plågsamhetsgraden. Det är nog inte direkt så att tinnitusen kommer och går, men det är verkligen olika hur man upplever det. En del dagar eller stunder tänker jag inte alls på det där oljudet, men andra gånger är det väldigt påtagligt. Egentligen är det väl bäst om man alltid har något annat ljud igång så att det kan störa ut det där susandet eller pipandet eller hur man ska beskriva det. Har man musik eller annat som låter igång tänker man inte på det på samma sätt. Men ibland är det som att det helt enkelt är mer påtagligt och det är då framför allt när det är tyst och lugnt runt om en. När man lägger sig för att sova exempelvis. Då är man i och för sig förhoppningsvis så trött att man strax somnar ifrån det hela, men den stund man ligger där innan dess kan det kännas så där extra tydligt. ”Jag kan inte längre höra syrsor, det är trist” sjöng Zarah Leander, men så är det inte med tinnitus. Snarare tvärtom då. De där förbaskade syrsorna hörs hela tiden. Det är ett jämrans gnisslande. Jag kan verkligen ibland känna att jag saknar möjligheten att ha det helt tyst omkring mig, att liksom höra ljudet av tystnad om man så vill. Beger jag mig ut på en liten nätt skogspromenad eller liknande och det är långt från trafikerade vägar och inga andra ljud som stör blir det ändå inte riktigt tyst. Visst kan jag känna lugnet och höra fågelkvitter och sådant, men den riktiga tystnaden utöver det uteblir och ljudet i öronen och huvudet blir än mer tydliga när det är i en omgivning där det borde vara tyst. Från den där informationsträffen för x antal år sedan minns jag också att det sades att olika individer upplever sin tinnitus på olika sätt. En del upplever exempelvis att de har mer av den i samband med alkoholintag, andra upplever tvärtom att det dämpas vid dylik aktivitet. Det finns tydligen ingen universallösning för alla och envar med hur man ska kunna dämpa effekten, men just det med att ha andra ljud – som musik exempelvis – igång gör i alla fall att man inte tänker så mycket på det som när det är ljudlöst runt en. Kanske är det därför jag gillar att gå på konserter och lyssna på musik rent allmänt. Vad jag vet finns det fortfarande inget sätt att bota tinnitus även om det hänt att jag sett kvällstidningsrubriker som pekar åt det hållet. Det är egentligen konstigt att det inte har hittats någon kur för det eftersom det är så mycket annat man kan ställa till rätta inom sjukvården. Kanske är det inget högprioriterat forskningsområde. Hade det gått att ta bort tinnitusen hade jag gärna gjort det för som nu till exempel när jag sitter och försöker koncentrera mig på att skriva utan att ha något annat igång blir det högst påtagligt med oljudet. Och ju mer man uppmärksammar det och tänker på det desto mer tydligt och högljutt tycks det bli. Nej, som sagt, fanns det en möjlighet att bli kvitt tinnitusen hade jag gärna tagit chansen att försöka. Det hade varit fantastiskt att få uppleva riktig tystnad igen. Jag minns inte ens hur det var.