The boy in the bubble

När jag satte mig på tåget i Växjö på midsommarafton förra året för att åka till Göteborg visste jag inte det, men jag var på väg att gå in i en gedigen bubbla under lite knappt en vecka. Medan SJ-tåget tuggade räls satt jag och smög med lite vin – som inte får drickas ombord – där på tåget. Lite midsommarfirande fick det väl ändå lov att vara, om än på tåg. Mitt resmål var alltså Göteborg och det för några konserter med Bruce Springsteen. Det var efterlängtat för det var nu ett bra tag sedan Bruce turnerat med sitt E Street Band. Senast just jag såg honom/dem var på fem konserter i Australien i januari-februari 2017. Det var alltså för närmare sex och ett halvt år sedan! Första gången jag såg honom var på de två legendariska konserterna på Ullevi 1985, vilket ledde till att jag direkt i veckan som följde på den helgen liftade ner till Holland och såg de två konserterna i Rotterdam också. Sedan dess har jag sett alla konserterna på Ullevi – och en del andra. 1985 var konserterna på Ullevi kvällarna efter varann så det räckte med en eller möjligen två övernattningar, men nu var det inlagt en dag mellan varje konsert så det skulle bli en hel del tid i Göteborg om man skulle övervara alla tre evenemangen. Jag visste inte hur jag skulle lägga upp det hela för att bo på hotell i Göteborg under så många nätter skulle bli för dyrt för min plånbok. Jag var inne på att det väl fick bli att köra fram och tillbaka till de tre konserterna, eventuellt med någon utvikning åt annat håll än just hem vid åtminstone något av tillfällena mellan konserterna, men sent om sider kontaktade jag min vän Janne i Mölndal en kort bit söder om Göteborg för att kolla om eventuell möjlighet att övernatta där. Jag har bott hemma hos honom några gånger tidigare och han har då sagt att det alltid är OK att fråga så jag gjorde det, men nu hade jag sett att han lagt ut sitt extrarum till uthyrning i samband med konserter så jag trodde att det var upptaget. Det var det också när jag ringde och kollade, men inte för att det var uthyrt utan för att han skulle ha delar av det band han skulle spela med boende hos sig. Jag var då tillbaka på ruta 1 med att kanske köra från och till konserterna, men efter några dagar ringde Janne och sade att det plötsligt ändå fanns en möjlighet för mig att bo över om jag ville. Den sångare han rekryterat till sitt band – dalmasen Stiko Per Larsson – skulle komma med sin familj och Janne upplät därför istället sin sommarstuga till dem för boende och på det viset öppnades möjlighet för mig. Jag tog tacksamt emot erbjudandet och bokade tåg och packade därefter. Efter framkomst till Göteborg C tog jag mig ut till Mölndal och där mötte Janne upp i sin lägenhet. Där och då – om inte redan – var det väl jag lite långsamt gick in i den där bubblan. Vi intog någon eller några öl på balkongen och pratade om Springsteen och allt möjligt annat där på midsommaraftonskvällen och jag inkvarterade mig i det rum jag nu skulle kunna bo i under vistelsen. Det där boendet var en förutsättning för den där bubblan jag omedvetet gick in i för hade det blivit att jag kört bil fram och tillbaka till de enskilda konserterna med Bruce hade det inte blivit detsamma. Tack för det, Janne! Nästa dag, på midsommardagen alltså, var det dags för den första av tre konserter med Bruce Springsteen på Ullevi och minns jag rätt tog jag buss inåt Göteborgs centrum på eftermiddagen. Jag hade på Facebook sett att det var en hel del folk som hängde utanför det hotell där Bruce med band bodde, i hopp om att få en skymt av Bruce med band och kanske en autograf eller selfie. Jag hade inga planer på att sälla mig till de andra där, men jag ville kolla in läget och dröjde kvar i några minuter. Nej, någon skymt av Bruce eller bandet blev det inte för mig under de få minuterna och det var heller inte väntat. Några år tidigare – 2012? – var jag dock inne i baren på det där hotellet och där var då en del av de nämnda. Jag hejade då på Bruce och sade något banalt när han passerade liksom bakom baren där medan jag just stod vid den och skulle beställa. Bruce besvarade det jag sade och mer än så var det väl inte, men det känns ändå som något pyttelite av meningsutbyte. Min ”biljett” in på hotellet då var att jag kunde haka på mina vänner Daniel och Patrik som den gången bodde på hotellet. Och nu, sedan jag lämnat den där samlingen utanför hotellet och gått den korta biten i riktning Saluhallen och Ölhallen 7:an, träffade jag plötsligt just dem. Där satt de och Sune och väl ytterligare några på 7:an och eftersom de nämnda är från Landskrona kan jag kanske så här samlat benämna dem Landskrona Boys. De skulle förstås också till Ullevi, men dit var det ännu några timmar. Det blev nu ett litet depåstopp där på 7:an innan jag gick vidare och nu gick jag till nästa uppvärmning inför den första Springsteenkonserten. Janne som jag bodde hos i Mölndal, Jan M Lundahl när han presenterar sig som fotograf, hade fin utställning på Clarion Hotel Post med bilder han tagit på Bruce och E Street Band genom åren. Janne har kommit nära band och crew och har fått vara uppe på scenen och fota. Det var verkligen fina bilder där och lämpligt nog en på salig Clarence Clemons iförd midsommarkrans och med en midsommarstång nedanför där i den stora lokalen där utställningen fanns. Genom besöket utanför Bruce-hotellet, att jag träffade Landskronaboysen och även andra på 7:an och nu denna utställning hade jag verkligen gått in i Bruce-bubblan. Och det fortsatte sedan så under de här dagarna i Göteborg. Vart jag än gick var det Bruce som tema och jag träffade på vänner med samma intresse, många gamla och en del nya. Nästa stopp i Göteborg den där midsommardagseftermiddagen var Café & Bar Grindstugan. Där skulle det vid fyra tillfällen under veckan vara musik med Alexandra Jardvall, hennes versioner av Springsteens låtar. Perfekt uppvärmning inför den här första kvällen med Bruce på Ullevi. Alexandra har jag tidigare sett hoppa in och framträda på en spelning med Moneybrother och med Springsteens låtar vid en tributafton i Stockholm. Nu blev det mycket med henne under de här dagarna och en hel del bekanta ansikten fanns där på stället. Grindstugan har perfekt placering vid Trädgårdsföreningen och helt nära Avenyn. På den första konserten på Ullevi hade jag biljett på främre ståplats och det är egentligen där man vill vara alltid, men när biljetterna släpptes var det hårt tryck och man fick vara glad för det man fick. EN konsert där framme blev det i alla fall för min del och har man ståplats skadar det inte att vara i god tid så att man kan placera sig hyfsat. Jag orkar inte köa med de mest hängivna fansen som strävar efter att få plats ALLRA längst fram, men det blev ändå denna dag att gå direkt från Grindstugan till aningen större Ullevi och minns jag rätt gick jag med en del jag kände och träffade andra längs vägen, men minnet sviker lite så här nästan ett år efteråt. Inne på Ullevi träffade jag i alla fall fler vänner och bekanta. Chansen till det är onekligen större när man är i den främre sektionen. Det har ju varit pandemiår och mitt åkande på konserter har även efter det avtagit betydande så en del av de jag träffade under de här dagarna hade jag väl inte träffat sedan före pandemin. Konserterna med Bruce och hans eminenta band på Ullevi var efterlängtade och de var förstås det huvudsakliga under den här knappa veckan i Göteborg, men det var också mycket det som var runt om och mellan konserterna. Och alla man träffade. Dagen mellan konsert 1 och 2 med Bruce var det spelning på stillaliggande båten S/S Marieholm och det var där med Springsteentributbandet Traveling Asburyz. Det var Janne som jag alltså bodde hos som samlat ihop ett nytt band för detta, med alltså Stiko Per Larsson på sång. Janne hade många järn i elden de här dagarna. Han hade ju sin utställning på Clarion Hotel Post och så nu denna och en spelning till med Traveling Asburyz på S/S Marieholm. Och även där hade han med sig en del bilder som fanns att se och köpa. Nu var det nya återseenden och en dos Springsteenmusik igen. Janne bakom trummorna och Stiko Per Larsson vid sångmicken. Det var efter det bara att gå till Grindstugan igen för nya möten och mer musik med Alexandra Jardvall. Och allt längre in i bubblan. Så rullade det på under veckan, med att träffa vänner och bekanta och lyssna på musik. Bruce var på Ullevi lördag, måndag och onsdag, Traveling Asburyz var på S/S Marieholm söndag och tisdag och Alexandra Jardvall var alltså på Grindstugan fyra gånger. Hon gästade även Traveling Asburyz vid den andra spelningen. Och när hon hade kvällsspelning på Grindstugan kvällen innan den andra Brucekonserten höll hon på så länge att de på stället stängde av strömmen till högtalarna så hon fick fortsätta akustiskt med Dancing in the dark innan kvällen var komplett. Det var speciellt för både henne och för oss i publiken. Ja, det finns mer att säga om den här knappa veckan i fjol. Som att jag när jag vid ett tillfälle skulle lämna en nyckel till Janne på utställningen på Clarion Hotel Post och jag då träffade på ett helt gäng hemifrån mina hoods i Småland. Och att jag på Grindstugan pratade med fotbollstränaren och Springsteenfanet Jörgen Lennartsson. Och att det när jag hade läktarplats på Ullevi andra kvällen visade sig att ett gäng hemifrån Väckelsång som jag visste var på konserten råkade sitta tre rader bakom mig. Och att jag hamnade i toalettkö med Stefan Löfven samma kväll. Och… Nej, det får vara så. Jag har skrivit tillräckligt om de här dagarna nu. Men trevligt var det där inne i Springsteenbubblan. En del jag träffade de där dagarna har fastnat på bild, andra inte. Jag hoppas att det är OK med alla att jag tar med de tagna bilderna här. Det blir bökigt att ringa runt och fråga… Igår och i förrgår var det 39 år sedan Bruce gjorde sina första konserter på Ullevi, 8:e och 9:e juni 1985. Då liksom den nu gångna helgen var de datumen en lördag och en söndag och då var det alltså inga dagar mellan konserterna. Och idag, denna måndag den 10:e juni 2024, är det följaktligen 39 år sedan jag påbörjade min liftning på vinst och förlust ner till Holland för att förhoppningsvis se Bruce även där. Och jo, det gick bra. Jag fick tag i biljetter och såg de två konserterna i Rotterdam då innan jag liftade hem igen. Om det där har jag skrivit i något tidigare blogginlägg. Senare i sommar är det dags för nya konserter i Sverige med Bruce, denna gång i det som så dags just bytt namn från Friends Arena till Strawberry Arena och nu med TVÅ fridagar mellan de två konserterna. Kanske blir det något lite av bubbla man går in i igen, men inte blir det samma som i fjol i Göteborg. Ullevi är i sig något speciellt och den relativa närhet till det mesta det är i Göteborg med att man exempelvis kan gå till fots från det där hotellet via Ölhallen 7:an, till utställningen på Post-hotellet, till Grindstugan och sedan Ullevi och kanske efter det välla ut på Avenyn eller till annat ställe där allt handlar om konserten som varit… nej, det låter sig inte göras i Stockholm/Solna. Det är för stort och utspritt för det så även om en del ställen även där ska försöka med kringarrangemang blir det inte samma som förra sommaren i Gbg. Nu lite bilder från då. Och ett klipp med Alexandra Jardvall från Grindstugan, efter att man stängt av strömmen för henne. Påpassligt filmat av Per Heggby. Nog skrivet nu. https://www.facebook.com/alexandra.jardvall/videos/740101651215804/?idorvanity=2363768344