Sammet, rost & lust
Han är ju något så ovanligt som Östersupporter utan att vara från Växjö, Staffan Hellstrand, och det kan man ju som lite av lokalpatriot med Växjö som ”stan” tycka är ett trevligt drag. Kanske har han en speciell känsla för Växjö genom sitt favoritlag och hur det än förhåller sig med den saken var det inte första gången han besökte staden när han gjorde det för en spelning igår. Första gången jag såg Staffan Hellstrand var just i Växjö. Det var en spelning på sensommaren 1993 och jag hade lyssnat på Lilla fågel blå på hög volym medan jag målade fönster i mitt i juni samma år köpta hus. Den spelades mycket på radio och det var ljudvolym så rutorna skallrade när just den låten kom. Självklart ville jag se honom live när han kom till Växjö mot slutet av augusti och jag tog mig till den scen på Spetsamossen där konserten skulle vara. Det torde vara bostäder numera där scenen stod, men då var det mer en öppen yta och det var bland annat den plats där man placerade cirkusar som kom till stan. Jag hade bara hört Staffan Hellstrand och aldrig sett honom på bild eller på TV så jag minns att jag blev helt förvånad när han kom ut på scenen. Jag hade fått intrycket att han hade några år på nacken ändå, men han som steg ut på scenen såg ut som en pojkspoling med långt hår. Nu stod jag väl långt bak när jag såg honom göra entré för vid närmare beskådan kunde man se att han ändå inte var purung. Nästa gång var sedan 1996 och även det i Växjö. Konserten då var i en fristående byggnad intill det nedlagda militärområdet I11. Elvagården kallades stället och där gjorde Staffan Hellstrand en sen spelning tillsammans med The Nomads. Och den energin som var där var så att den gick att ta på. De gjorde en låt som hette Sammet, rost och lust och den hade jag aldrig hört tidigare, men den var bäst på hela kvällen. Just den låten och den spelningen minns jag tydligast av de gånger jag sett Hellstrand och efter konserten jag såg med honom igår kväll sade jag till honom att jag varit på spelningen på Elvagården för nu drygt 20 år sedan. Jag frågade om han gör Sammet, rost och lust numera någon gång och svaret blev ”inte utan band”. Hellstrand nämnde för övrigt The Nomads och samarbetet med dem under spelningen. Jag såg alltså Staffan Hellstrand igen igår kväll och det var alltså i Växjö igen. Nu var han tillbaka där, denna gång på Växjö Teater, och med sig hade han Jens Back. Bara ett kvarter från Växjö Teater hade jag vid ett tillfälle någon gång i mitten av 00-talet efter en konsert med Lars Winnerbäck äran att få sitta en god stund med hela Hovet, alltså det band Winnerbäck hade med sig på den tiden och som Jens Back var med i. Det verkade under konserterna som att han var vän med Winnerbäck sedan gammalt och han kändes nästan lite som Winnerbäcks sidekick. Jag såg honom många gånger med Winnerbäck, men efter upplösningen av Hovet har Jens Back inte synts till mycket. Men nu alltså med Staffan Hellstrand i oktober 2018. Det var en långt ifrån välfylld Växjö Teater och Hellstrand kommenterade ett par gånger att det inte var den största publik han spelat inför. Bra var det dock och efteråt när jag köpte skiva påminde jag honom utöver det med Elvagården även om en spelning med betydligt mindre publik än den här kvällen. Det var i Sölvesborg för några år sedan och vi var väl bara ett tiotal i publiken. Det var kul att se Staffan Hellstrand live igen för det var ett tag sedan och han levererar alltid bra, oavsett om det är stor eller liten publik, med band eller i mindre skala.