One guitar

På en Ulf Lundell-konsert 1991 träffade jag Jörgen från Hässleholm och vi konstaterade att vi skulle åka på samma konserter ett tag framåt och bestämde oss för att göra gemensam sak och åka tillsammans på några och vi satt i bilen och skrålade med till nysläppta singeln med Pojkarna längst fram och Hon gör mej galen. När han kom hem till mitt föräldrahem varifrån vi åtminstone en gång skulle utgå på vår gemensamma konserttripp förstod jag att han inte var helt oäven på att spela gitarr. Att det kunde låta så mycket och så kraftfullt från min mammas stålsträngade gitarr var häftigt att höra. Vi har bibehållit sporadisk kontakt under kvartsseklet som gått och har åkt ihop för att se Springsteen i Hamburg och Southside Johnny i Malmö utöver de där Lundell-konserterna och när Jörgen spelat med sina band Loserville och The Dimestore Junkies och solo och med andra har jag varit och sett honom. Jörgen har etablerat kontakt med många av sina musikhjältar och när Bruce Springsteen 2012 gjorde två konserter på Ullevi skulle Willie Nile liksom i anslutning till det spela på Pustervik på nätterna efter Springsteens konserter och då var det Jörgen och hans The Dimestore Junkies som skulle spela tillsammans med Willie och även spela under eget namn innan.  För mig var Willie Nile länge bara ett namn, den som gjort originalet till Ulf Lundells eminenta Under månen i natt på albumet Sweethearts. Vagabond moon hette den i original och jag minns att jag hade svårigheter att hitta den på skiva och vet faktiskt än idag inte om jag har den. Minns jag rätt har Ulf Lundell och Willie Nile faktiskt gjort den tillsammans på scen en gång (i Luleå?), men när Nile i Hässleholm en gång gjorde låten och inviterade Lundell att ansluta om han var i lokalen var sannolikt Lundell inte det och om han var det anslöts det inte. Utöver de där nattliga spelningarna på Pustervik efter Bruce på Ullevi 2012 skulle det göras några låtar på Heden också på eftermiddagen. Det var antingen Expressen eller Aftonbladet som styrt om det och tanken var väl att det skulle bjudas lite musik när folk på väg från Avenyn till Ullevi passerade över Heden på huvudstråket där. Och så skulle det förstås vara god reklam för den aktuella tidningen. När jag passerade var det lite tidigt eftersom jag ville förvissa mig om hygglig plats på Bruce-konserten så jag hann inte stanna kvar och lyssna, men jag ville ändå hälsa på Jörgen. Jag såg inte honom, men väl Willie Nile med sin yviga kalufs. Jag frågade nu honom om han visste var Jörgen var och han pekade åt ett håll och sade "Look for the hair". Visst hade väl Jörgen en rejält tilltagen frisyr, men när Willie Nile med sitt karakteristiska hår sade det blev det lite komiskt.  Igår framträdde Willie Nile på ett litet ställe med namnet The Borderline i London och det var en lokal som max tar 300-350 personer. Nile har nyligen gett ut en platta med Dylanlåtar och en hel del av det som spelades var från den. Det var bara Nile och en musiker till - och i de sista låtarna även ett par stycken de hittat i Edinburgh och som ville komma med och spela i London. Och i låten One guitar dessutom support acten.  Det var en bra spelning och det var som det aviserats mycket storytelling. Nile har många anekdoter och han berättade att han i Greenwich Village bor nära Steve Earle och att han varit hemma hos Springsteen och ätit och att han skickat en mobilvideo med barnbarnet sjungande en Dylanlåt till självaste His Bobness. Och så vidare. Det var en hel del namedroppande och lite kul var det när plötsligt med eftertryck från långt bak i baren en hög och tydlig mansröst hördes ropa "Stop namedropping!!!". I just den nämnda låten One guitar verkar Nile - som nu - ofta ta upp extra folk på scenen. Vid ett tillfälle var Jörgen från Hässleholm och hans Jessika i New Jersey och då inviterade Willie Nile inte bara Bruce Springsteen och andra utan även Jörgen och Jessika att vara med. Onekligen häftigt! Att min 1991 nyvunne konsertfrände Jörgen en dag skulle stå på samma scen som Bruce Springsteen och Willie Nile i en låt som hette One guitar var inget man kunde gissa då, men minnet av ljudet från den där enda gitarren i föräldrahemmet då finns kvar.  Jag ska när andan faller på uppdatera Otium - Spotifylistan, men just One guitar lyckas jag av någon anledning inte hitta där. Därför får låten representeras av YouTube-klippet med Willie Nile, Bruce, Jörgen och Jessika m.fl. https://www.youtube.com/watch?...