No fun

Arto Paasilinna, min favoritförfattare, är död och det känns sorgligt. Nu blir det inget mer roligt att läsa från honom. Paasilinna dog igår, men nyheten om det kom idag. Han blev 76 år gammal. Det torde ha varit i taget 1994-1995 jag under en period jobbade på ett bibliotek på en liten ort i Småland, i Ryd närmare bestämt. Det var en stimulerande miljö att jobba i och jag fick igång ett insomnat läsande lite grann när det dök upp nya böcker som såg spännande ut eller när någon låntagare eller kollega tipsade om någon bok eller författare. Jag jobbade ibland med en Kerstin och det var hon som tipsade om Arto Paasilinna och jag skulle tro att den första bok jag läste av honom var Harens år. Den är hans mest kända bok och jag tror nästan att Kerstin också tyckte att jag skulle börja med just den. Sannolikt alltså Harens år först och jag roades storligen av den finländske författarens sätt att skriva och hitta på historier. Boken var dessutom lättläst så jag var snabbt igenom den första och kastade mig direkt över nästa. Och nästa. Och nästa. Och så vidare. Jag tror att jag betade av allt som fanns utgivet och så fort någon ny översättning kom köpte jag boken och läste. De helt osannolika förvecklingar och historier som Paasilinna fick ihop i sina böcker kan endast jämföras med den mer sentida Jonas Jonasson och hans Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Även det en bok som roade mig mycket.  Nej, nu blir det tyvärr inga mer roligheter från Arto Paasilinna och det är möjligt att han inte heller skrev under de sista åren. Efter vad jag kan se är det senast utgivna i Finland från 2009. Utgivningstakten i Sverige har varit hög, men några böcker återstår ännu oöversatta så kanske kan man hoppas på några postuma utgåvor på svenska, men något nytt från den store humoristen blir det inte eftersom han nu alltså avlidit.  För den som ännu inte upptäckt Paasilinna finns en sjö att ösa ur. Mitt läsande har på senare år helt kommit av sig så jag har några böcker av honom kvar som ännu inte är lästa, men som tips på roliga läsupplevelser kan utöver Harens år nämnas Kollektivt självmord, Den ljuva giftkokerskan och Livet är kort, Rytkönen lång. Skratt garanteras. Rest in peace, Arto Paasilinna.