New kid in town

För något år sedan verkade det plötsligt som att var och varannan av vännerna på Facebook var i Krakow. Där eller i Venedig. Den ena efter den andra checkade in eller lade ut något inlägg. Och nu skulle även jag till slut få komma dit. Redan innan dess hade jag ett tag tänkt att jag vid tillfälle skulle åka till Krakow och att då även besöka Auschwitz. Och nu blev det ett sådant tillfälle. Tre nätter blev det i Krakow och jag bodde på något som hette något så fint som Nobel Suites. Det byggde på att man döpt uthyrningslägenheterna efter någon nobelpristagare och sannolikt var väl då även de andra liksom min dekorerade med bilder på just den pristagaren. Jag hade inte haft något emot att bo i Ernest Hemingways lägenhet, men min låg i alla fall vägg i vägg och det var inte fy skam att bo i Dalai Lamas heller. Jag hade hyfsat nära till Stare Miasto, gamla stan, och det blev några promenader dit. Jag hade frågat min kompis Lasse i Stockholm lite grann eftersom han var den som senast var i Krakow och han menade att gamla stan kändes lite turistisk och det kan jag hålla med om. Men det var fint ändå. Ett besök på Hard Rock Cafe där blev det förstås. Inte för att jag samlar på dem, men det är en trevlig miljö att gå till om man som jag gillar musik. Jag åt på en del polska restauranger och tog en kaffe på en av serveringarna vid torget. Turistiskt var det verkligen där och alla uteserveringarna ser likadana ut, men när jag efter kaffet besökte toaletten inne visade det sig att restaurangen hade en fantastisk interiör. Piano Rouge hette den. En promenad till de gamla judiska kvarteren och det tidigare judeghettot – dit judarna fördrevs av nazisterna om jag förstått det rätt – blev det också och gång- och cykelbron över floden Wisla bjöd på häftig konst i form av lindansare. Som helhet får Krakow godkänt som stad att besöka och utflykten till Auschwitz-Birkenau är sådant som man bör göra om man har möjlighet att ta sig till Krakow med omnejd. Tyvärr är det ändå med blandade känslor jag lämnar Krakow eftersom åtminstone ett av mina kreditkort blivit utsatt för ett stort antal köp på stora belopp som jag inte känns vid och jag kan bara hoppas att det på något sätt reder ut sig, annars blir det en mycket dyr historia. Jag är rädd att det drabbat även de andra korten jag har eftersom det var en massa dribblande med att det inte fungerade och text på polska och en massa kodinslagningar och alla korten inblandade och tyvärr är man inte alltid så försiktig med att dölja när man knappar in, särskilt när frustrationen ökar över att man inte lyckas betala. Jag har inte vågat spärra de andra korten ännu för jag måste ha något att använda till köp och bokningar och kontantuttag. Det blir väldigt krångligt utan kort numera. Nu har jag i alla fall lyckats ta ut lite kontanter i bankomater så jag klarar mig lite, men om jag måste spärra korten är det ändå problem. Det är så när man kommer ny till ett ställe eller ett land, man är lite sårbar och det finns de som drar fördel av det. Är det inte kortbedrägerier var det åtminstone förr svartväxlingar och jag minns en gång i ett gathörn i Budapest där den som lurades noga räknade alla små sedlar åt oss och så kom plötsligt polisen påstods det och vi hastade iväg åt olika håll. Och när vi kollade hade vi fått de visade småsedlarna och i övrigt bara papperslappar. Och i Bangkok köpte jag safirer för en del pengar och de skulle gå att sälja för mycket mer i Australien dit vi skulle sedan. Nu är dock inte safirer så lättsålda. Kanske inte lurad direkt ändå för jag sålde i två omgångar fyra av de sex stenar jag köpte och jag fick väl i genomsnitt betalt ungefär vad jag själv betalat, men någon vinst blev det inte. Det är säkert något mer som hänt, men man förtränger en del medvetet eller omedvetet. Som ny på en plats är man ett lätt byte om man släpper garden. Men… som helhet är alltså Krakow ändå värt ett besök. Det är en fin stad och prisnivån ligger under den svenska. Zloty gäller fortfarande, inte euro, och jag gillar det där med att varje land har sin egen valuta. Att resa i Europa har inte blivit så fantastiskt mycket enklare efter EU och euron även om man slipper gränskontroller och kan använda samma mynt och sedlar i Berlin, Dublin, Madrid och Amsterdam. Jag gillade det där med franska francs, D-mark, drachmer, lire och allt vad det var och det lilla omaket att växla gjorde jag gärna. Men zlotyn består alltså, liksom den svenska kronan. Om euron gör det får nog visa sig.