Lost in the supermarket

När jag kom till Kap Verde, till ön Sal, för första gången 2010 bodde jag på det numera nedlagda och t.o.m. rivna Djadsal Holiday Club. Varje dag gick jag in till den charmiga staden Santa Maria och längs vägen där fanns en liten byggnad där man kunde få information och även boka utflykter och annat. Det är mycket sparsamt med egentliga sevärdheter på ön och man river i stort sett av det viktigaste på en halv dag. Jag bokade en sådan halvdagsutflykt på det där informationsstället och med på turen med minibuss var den lokale guiden Beach. Ja, han hette förstås annat, men Beach var namnet han gick under i Santa Maria. Jag har under åren återvänt många gånger till Sal och Santa Maria och ibland stötte jag på Beach där även efter den där utflykten för nu 7 ½ år sedan.  Ödet hade det att Beach träffade en svensk tjej där nere och att de flyttade ihop i Sverige, i Kristianstad skulle det visa sig. Av en ren slump fick vi syn på varann, jag och Beach, på en lokalbuss i Malmö för några år sedan och det var ju både oväntat och kul. Lite senare den sommaren hälsade jag på honom i lägenheten i Kristianstad och där i staden hade han etablerat sig med dubbla jobb och han visade stolt upp bilder på sonen. Idag hade jag ett ärende till Kristianstad och på hemväg därifrån stannade jag till vid stormarknaden Ekohallen i Fjälkinge för lite inköp av hygienprodukter och annat. Jag irrade väl runt lite planlöst sedan jag plockat åt mig det mesta jag skulle ha och plötsligt får jag syn på Beach där och säger "Beach?!". Jag visste inte att han jobbade där nu och det var ett kärt återseende. Fortsatt dubbla jobb, nu det ena där, och han verkar jobba mycket. Han verkade ha det bra och det var tal om någon båt som skulle skickas ner till Kap Verde för att användas i någon verksamhet gentemot turisterna där. "Det är bara du som kallar mig Beach i Sverige så jag visste direkt att det var du", sade Beach. Det fick ju bli en Kjellfie med Beach där mellan varven av hans upplockande av varor på hyllorna.  Igår var jag på vår lokala stormarknad, det riksbekanta Börjes där kaffet alltjämt kostar 1:50 på cafeterian som i folkmun benämns Hyllan. Det var lite inköp även där och jag hade just kommit till den manuella charkdisken, där också diverse ostar finns, när strömmen plötsligt gick. Jag hade precis frågat om priset på en Brie eftersom jag inte kunde se det någonstans. Nu blev det blev mörkt i hela varuhuset och särskilt i den delen där knappt något dagsljus sipprar in. Nu kunde jag förstås än mindre se priset, men hade fått det nämnt och jag trevade mig fram till den jag frågat om i disken och letade mig med den bärgad ut ur mörkret och upp mot ljuset vid kassorna. Det tog en liten stund innan strömmen återkom efter det av åska orsakade avbrottet och först efter det kunde man betala sig ut. Den där Brieosten satt fint med några krispiga kex och jordgubbar till några glas tysk sekt på kvällen sedan. För övrigt den enda sekt jag vill ha något samröre med.