I'm not some piece of teenage wildlife
Jag har sett en bra konsert med Suzanne Vega i Oxford ikväll och jag hann efteråt få in foten på puben med det märkliga namnet Wig & Pen tvärsöver gatan från New Theatre innan de skulle stänga. Det visade sig att det var lugnt ändå för jag hade råkat få in svensk tid på displayen på klockan. Jag var alltså lite före min tid. Till slut stängde stället ändå oåterkalleligt och jag fortsatte nerför George Street. Det blev väl i stora drag samma svep som efter att jag sett Adam Ant på samma konsertplats för ett år sedan eller så och nu hamnade jag på ett myllrande populärt ställe jag även då bevistade. Nu kryllade det av finniga tonåriga killar och mindre finniga tjejer - och enstaka med relativt obestämbar könstillhörighet. I studenttäta Oxford är det de yngre som regerar och jag kände att jag inte riktigt var hemma i det här. En billig pint Guinness kunde jag väl ändå ta i väntan på min buss mot London, men jag kände mig plötsligt gammal där på stället. En av mina absoluta favoritlåtar med David Bowie är Teenage wildlife och jag fick nu textrader i huvudet: "I feel like a group of one. No-no, they can't do this to me. I'm not some piece of teenage wildlife". Jag var i Santa Maria på Kap Verde när jag fick nyheten att David Bowie hade avlidit. Det kom som en chock. Nu ikväll kommer så nyheten om att Tom Petty också lämnat jordelivet. Inga nyheter är goda nyheter sägs det och det stämmer. Idag har inte varit någon bra nyhetsdag. Masskjutning med många döda och skadade i Las Vegas och så Tom Pettys plötsliga frånfälle. Jag ser att Aftonbladet i skrivande stund ändrat från död till döende, men det verkar definitivt. En ikon har gått ur tiden, en stor favoritartist, en av de riktigt stora. Kvällens Guinness efter konserten blir på så sätt gravöl. Jag såg Petty i Hyde Park i somras, enda spelningen i Europa, och ska jag lyfta fram en enda konsert från sommaren är det den. Jag tror jag får återkomma till Petty. Hans förnamn samlar - uttalat på svenska - känslan hur jag känner mig inombords just nu. Jag har buss kvart över tolv mot London och lämnar om en stund stället här som ändå stänger nu i taget. Kidsen på stället känner säkert till något ställe som har öppet längre, men de får roa sig själva. Ikväll känner jag mig lite gammal.