I think I'll get my hair cut

Klipp dig och skaffa ett jobb! Nu har jag i alla fall klippt mig. Det skedde hos lokale frisören Wisam. Det funkar. Jag har inga avancerade önskemål så det är mest att korta det. Efter mig kom en yngling som jag haft att göra med i tidigare jobb och han hade gjort ett misslyckat försök med trimmer på egen hand och skadan behövde repareras. Bra karl reder inte alltid sig själv. Även jag har gjort ett sådant misslyckat försök en gång. Hur svårt kunde det vara liksom? Jag minns att jag fick åka hem till föräldrarna och ha min mamma till att fixa till det värsta innan jag ens kunde visa mig hos en frisör.  När sagda mor en gång födde mig var det januari 1965 och de för den tiden så långhåriga Beatles var väl som störst. Sedan jag då just gjort en första succéartad entré i den här världen sade tydligen barnmorskan om mig att jag var "en riktig beatle" eftersom jag uppenbarligen hade långt hår. Det hade jag också på en del tidiga bilder som jag ska bespara er (liksom andra i det här inlägget). I ett par omgångar har jag haft så pass långt hår att jag haft hästsvans, längre än Anders Borgs. Jag tröttnade till slut och om jag inte missminner mig var det i Indien, troligen i Goa, jag lät hästsvansen falla för sista gången. Eller om det möjligen var i Thailand. Det blir mycket för frisören att sopa upp efter ett sådant tilltag. Jag har hört att man kan sälja sitt hår till perukmakare och det skulle väl ha varit då i så fall. Förr sparade man ju också lockar från familjemedlemmar som någon slags relik. Jag vet inte varför egentligen, men med nutida DNA-teknik kan man ju idag få veta mycket om personer bara genom att analysera en hårtest. Kanske skulle man spara en lock i något arkiv. Kanske kan man i framtiden utifrån hårstråna skapa en ny person (i mitt fall en Kjellkopia) och så kan man kanske få en andra chans på det viset. Under många år hade jag som en grej att aldrig klippa mig i Sverige så det har blivit diverse frisörstopp på resor. Jag minns inte längre vilket av ställena som var billigast, men jag vet att jag tre gånger klippt mig för motsvarande mellan 2 och 3 svenska kronor. Det var löjligt billigt även på den tiden, även om det är några år sedan. Vilken av de tre gångerna som var allra billigast har jag glömt, men däremot att frisersalongerna fanns i El Salvadors huvudstad San Salvador, i vackra Vang Vieng i Laos och i Poprad Tatry i vad som nu är Slovakien, då Tjeckoslovakien.  Bästa klippningen ever minns jag annars från den lilla ön Nananu-I-Ra på Fiji 1988. Jag och mitt ressällskap och tillika flickvän bodde några nätter med bl.a. ett par tyskar i ett hus där och den ene, Uwe, var frisör och hade saxen med sig. Sittande i trädgården på en stol där i paradiset blev jag klippt och kunde sedan bara ta några steg och dyka ner i det varma vattnet och skölja av mig hårklippet som alltid blir. Ett fint minne som fastnat.