Hey Bulldog

Jag konstaterar att onsdagen rann iväg utan att det blev något blogginlägg skrivet. Det fanns en låt en gång som väl hette "Undrar vad Mats Olsson skriver idag?" och möjligen är det något förmätet, men kanske någon trogen läsare av bloggen möjligen på samma sätt undrar vad denne Olsson skriver idag. Och igår i så fall alltså inget. Förutom lite dagbok för egna ögon. Och knappt det. Jag kan om gårdagen i alla fall säga att det var en bra dag. Jag bodde på ett av åtta St Cristopher's-hostel i London och som oftast var jag i säng sist och uppe först. Efter dusch och gedigen frukost fick jag till slut ut tummarna och lade ut ett album på Facebook med bilder från när jag såg Håkan Hellström i Berlin i maj. Det släpar efter. Jag såg också till att maila utlovade bilder till den i tidigare inlägg nämnda lite äldre kvinnan som liksom jag smygfotograferade en del på Lulu-konserten i Hastings. Även det hade legat till sig ett tag. Jag hade buss halv ett från Victoria Coach Station mot Brighton och tog mig dit i god tid. Tanken var nog ett snabbt besök på Travellers Tavern helt intill, men solen nådde inte uteserveringen där så det blev en färdöl på grannstället Sicily istället. Där kunde jag sitta i solen lite gott. Jag kom att prata med en karl vid bordet intill som satt med en massa papper. Han var movie producer, oklart om han var framgångsrik som sådan eller inte. Nice chap hur som helst. Han kände Harvey Weinstein, en mer känd regissör som på senaste tiden blivit omskriven på ett inte så positivt sätt. Jag googlade namnet på den jag pratat med sedan och konstaterade att det är han som gör filmen om George Best, den legendariske fotbollspelaren. När det var min tur att visa biljetten för chauffören på busstationen såg jag till min förvåning hans namnbricka: "Kevin Keegan". Det var ett namn jag kände igen från barndomens Tipsextra. En annan fotbollsspelare, nästan lika känd som George Best. Nu var det dock inte den gamle spelaren som sadlat om till chaufför på National Express utan bara en namne. "Blame my father, I hate the guy", sade han skämtsamt om fotbollsspelaren som väl påverkat namnvalet.  Jag var helt nyss i Brighton och hade denna gång bokat in mig på ett mindre hotell som hette Gulliver's Hotel. Förklaringen i det minimala rummet jag fick fanns väl i hotellets namn; man skull känna sig som en jätte om man bodde smått. Faktiskt sken solen den här gången i Brighton och jag ska be att få återkomma i det ärendet och med bilder i nästa inlägg. Det blev hur som helst en promenad i finvädret och när jag satte mig på en servering vid stranden lyckades jag köpa biljett till Foo Fighters på Ullevi nästa sommar på det presale som fanns, detta efter hjälp från dels göteborgaren Niclas men framför allt från småländska Sara. De två hade bättre koll än jag på biljettsläppet. 5 juni är det konsert och man får hoppas att det går bättre än sist för sångaren Dave Grohl. Senast på Ullevi trillade han av scenen i tredje låten och vi trodde nog alla att konserten var slut. Men så inte. Grohl körde på sittande och sedan hoppande på kryckor och det blev en fantastiskt bra konsert med ett av världens absolut bästa band. Efter solnedgången blev det burgare och Guinness på en Wetherspoonpub innan jag letade mig bort till kvällens konsertställe, Concorde 2. Jag skulle få se Starsailor igen och det på ett ställe där tydligen Foo Fighters spelat åtminstone två gånger. Jag såg en liten poster från 2014. Två support acts var det innan Starsailor och båda var helt OK. Det andra av dem var tre tjejer som utöver egna låter gjorde en bra cover på Springsteens Dancing in the dark. Och Starsailor sedan var mycket bra. Vilka låtar de ligger inne med och vilken röst sångaren har! (Se mitt inlägg You're the voice för mer om honom och gruppen).  Konserten var slut lite efter elva och jag hade inte jättelångt hem till hotellet. Man vill dock gärna få sig något i dryckesväg till livs efter konsert och det blev att jag gick förbi hotellet och ner längs den gata jag gått på dit. Mycket stänger tidigt, men jag dök in på första stället jag hittade som var öppet och det ställe som denna gången blev "räddningen" hette Bulldog. Det var väl inte världens bästa bar, men det fanns Guinness och chips och det spelades bra musik så det blev en sejour där innan även det stängde lite efter tolv. Därifrån var det sedan bara ett par kvarter till hotellet så Bulldog låg bra till ur det perspektivet. En relativt tidig kväll blev det efter en bra dag med fint väder, konsertbiljettfixande och bra konsert på kvällen.  Gulliver  Starsailor på Concorde 2