From a land down under

Häromdagen såg jag The Australian Pink Floyd Show, ansett att vara en av de bästa tributakterna till Pink Floyd som finns. De är ute på en omfattande turné just nu och det var fullsatt när jag såg dem i Newcastle City Hall.  Pink Floyds fantastiska låtskatt är förstås en läcker portion material att kasta sig över och det är väl möjligen svårt att misslyckas om man är bra musiker. Jag har tidigare sett både svenska P-Floyd och brittiska Brit Floyd framträda med Pink Floyds musik mer än en gång och P-Floyd i Dalhalla var en upplevelse. Jag har även sett något som hette Off The Wall i Malmö och något jag tror hette The Gunner's Dream i Göteborg och det var säkert också bra även om minnet sviker lite. Det var ett tag sedan.  I princip är det Pink Floyds musik rakt av och väl också en strävan att göra det så likt originalet som möjligt. Naturligtvis tillför det mycket att se Roger Waters själv i egen hög person framföra sina och bandets låtar och på samma sätt var det förstås att se David Gilmour live i Frankrike i fjol, men de här tributbanden gör det också mycket bra. Liveattributen finns där i form av den väl obligatoriska runda filmduken och laserstrålar och just i fallet The Australian Pink Floyd Show har man lagt till en del humor med referenser till Australien. Prisman eller vad det är på omslaget till Dark side of the moon är utbytt mot en stiliserad karta över Australien och en annan känd bild har fått en likaledes stiliserad känguru istället för vad det nu är där ursprungligen. Och inte minst har man mot slutet en enorm uppblåst känguru på scenen och inte som annars kanske en uppblåst gris.  Rent visuellt kan jag nog tycka att både P-Floyd och Brit Floyd gör det här snyggare, men jag var nöjd när jag lämnade spelstället i Newcastle. The Australian Pink Floyd Show gjorde vad de skulle och det var en fin start med hela Dark side of the moon och efter det följde blandat från olika skivor. Och Comfortably numb avslutade som väntat.  Pink Floyds musik lever i avsaknad av originalet vidare i dessa tributband och det känns bra. De gör det snyggt.