Closed

För två veckor sedan var jag på KB i Malmö för sista gången och två dagar senare hade stället sin sista öppetkväll. Båda de kvällarna spelade Dan Hylander med band och jag hade väl kanske hellre varit där för den allra sista spelningen, men biljetterna till den gick åt fort och jag var inte alert nog till att köpa. Men… jag fick i alla fall den artist som skulle uppträda som den allra sista på KB och det var väl ungefär samma setlista som två dagar senare. Hela albumet September spelades igenom och utöver det var det en del annat från Dan Hylanders långa karriär. Och en och annan anekdot. Normalt sett går jag förstås på konsert för att specifikt se en artist eller en grupp, men denna torsdagskväll i mitten av september 2023 var lite speciell för den här gången var det mer för att få komma till KB en sista gång än för att se just artisten i fråga. Jag gillar Dan Hylander och har sett honom en del genom åren sedan de första gångerna 1983-1984, men i det här fallet var det alltså mer för att jag ville få ett eget avslut i den aktuella spellokalen. KB, Kulturbolaget, på Bergsgatan 18 i Malmö får ses som en institution och det inte bara för Skåne och södra Sverige utan egentligen för hela landet. När stället nu skulle klappa igen för gott var det en epok som gick i graven. Att just Dan Hylander fick avsluta var genomtänkt. Han var den förste som spelade när Kulturbolaget drog i gång sin verksamhet vid Erikslust den 5 februari 1982. Då var det han och Raj Montana Band, nu var fortfarande två av de bandmedlemmarna med. Två besök blev det för mig på det stället: Brian Connollys upplaga av Sweet (med honom på sång och i övrigt yngre musiker) i november 1984 och Southside Johnny & the Asbury Jukes i mars 1992. Jag minns stället där och har sedan tänkt på det när jag understundom genom åren kört förbi det på väg ut mot Limhamn, men framför allt är det lokalerna på Bergsgatan som är KB för mig. 1993 flyttade verksamheten dit och tydligen var det den just nämnde Southside Johnny som var först ut på den scenen. För min del tog det till november 1996 innan jag första gången gick in genom dörrarna till KB på Bergsgatan och det var för att se Nada Surf, ett amerikanskt band som hade en stor hit med låten Popular det året. Några månader senare såg jag Skunk Anansie där och tre veckor efter det såg jag Thåströms brötiga band Peace, Love & Pitbulls och The Soundtrack of Our Lives där samma kväll. Efter det har det rullat på med diverse konserter genom åren. I oktober 2001 såg jag inom loppet av fyra kvällar där Sahara Hotnights, finska Him och Sparklehorse med Hederos & Hellberg som förband och några dagar senare Nina Perssons A Camp. Då var det intensivt med besök i lokalerna där och även i andra i Skåne och Köpenhamn ett tag. ”At the age of 37…” sjunger Marianne Faithfull i The ballad of Lucy Jordan och när jag var 37 såg jag Marianne där på KB. I den konsertlista som jag på den tiden hade bättre ordning på kan jag se att jag bland annat i övrigt även sett Eric Burdon and the Animals där i juni 2004 och sedan The Hooters nästa kväll. The Soundtrack of Our Lives såg jag där också det året och för att ta ett axplock från den där konsertlistan kan jag se att jag 2005 såg The Donnas, Josh Rouse, danska Saybia och Ian Hunter. I april 2006 var det Lars Winnerbäck och Hovet och senare i samma månad Backyard Babies. 2007 såg jag Lucinda Williams och Gogol Bordello där och 2008 Kris Kristofferson och Mavis Staples och i september 2009 stod Macy Gray där på scenen med sin starka röst. The Gaslight Anthem, Steve Earle, Leonard Cohens son Adam Cohen, Patti Smith, Chris Isaak, Lita Ford, Ulf Lundell, Lisa Ekdahl, Ian Hunter, Moneybrother, Ossler, Natalie Imbruglia, Kleerup, Gary Numan, Southside Johnny & the Asbury Jukes finns bland de band och artister jag sedan såg där under 2010-talet. Ja, det har onekligen varit en hel del musikupplevelser i den där spellokalen och det kändes därför vemodigt att nu återvända dit för en sista gång, att en sista gång stå i kön utanför och en sista gång köpa en Guinness i baren, en sista gång uppleva livemusik där. Efter vad jag kan se var Jenny Wilson det senaste jag såg där innan nu Dan Hylander och det var så länge sedan som i maj 2018 så det var ett tag sedan senast, men det kändes bra att nu efter drygt fem år få till ett slags avslut med lokalen. Jag tror inte att jag kan påstå att jag känner så starkt för ett speciellt konsertställe som jag gör för just KB, frånsett det stora Ullevi i Göteborg. Där har det varit många stora musikupplevelser genom åren, men det är ju en annan sak än detta KB som enligt Wikipedia hade plats för 850 personer. Onekligen är det en institution och en epok som nu gått i graven och man får väl helt enkelt säga som ABBA: Thank you for the music.