Bättre tider

Igår var det vårdagjämningen och det innebär ju i stora drag att dag och natt är lika långa. I stora drag skriver jag för det beror väl lite grann på var man befinner sig (eller hur det förhåller sig). Där exempelvis jag bor var det igår uppgång för solen 6.02 och nedgång 18.12 så det var ju redan då mer dag än natt eller hur man nu ska uttrycka det. Det går hur som helst tveklöst mot bättre tider (tro mig, tro mig), åtminstone om man ser till att man vill ha långa dagar och ljusa kvällar. Inte för att jag ser solen just när den går upp eller just när den går ner (och denna så långt gråmulna dag kanske inte alls), men likväl gick den tydligen upp 5.59 idag och den har tänkt sig att gå ner 18.14. Det gör en skillnad på fem minuter jämfört med igår. Och så håller det på nu. Sakta men säkert blir dagarna något längre och det har ju pågått sedan det vände just innan jul så det är ju i sig ingen nyhet, men man märker det ju verkligen nu. Det är åtminstone stor skillnad mot hur det var under de där allra värsta veckorna och månaderna i vintras. Idag är det på dagen 60 år sedan Solfilmen första gången visades i Aktuellt i vad som då ännu inte hette Sveriges Television. 21 mars 1963 var det alltså premiär för den, lagom till vårdagjämningen. Jag har en kusin som verkligen gillar den där lilla filmsnutten. Han säger att han ropar ”Hurra!” varje gång. Jag har aldrig tänkt på det, men han nämnde vid tillfälle att den bara visas mellan vintersolståndet och sommarsolståndet, under den period på året då dagarna successivt blir längre. Ja, det vore väl för deprimerande att se filmen när det går åt andra hållet. Det märker man ändå, tyvärr. 60 år gammal är alltså Solfilmen, men den torde knappast pensioneras vid 65. Det känns som att den kommer att finnas för evigt och att folk skulle protestera om den försvann. Åtminstone skulle min kusin göra det. Den stora skillnaden i tid inträffar senare den här veckan för då är det dags att ställa om klockan till sommartid igen. Är det något som är ett vårtecken och ett steg i rätt riktning så är det väl det. Man lurar förstås bara sig själv lite grann, men med ett enkelt trick flyttar vi bara fram timvisaren en timme och vips är det sett till klockan ljust en timme längre på kvällen. EU har gjort sina försöka att sabotera detta lilla glädjeämne, men än så länge har det inte blivit någon förändring. Än så länge får vi ställa fram klockan en timme på våren och sedan ställa tillbaka den en timme på hösten. Faktiskt tycker jag om även den där omställningen på hösten. På något sätt får man dagsljuset mer där man behöver det även på den tiden av året. Men allra bäst är det förstås den sista helgen i mars då ändringen görs från vintertid/normaltid till sommartid och man får en timme extra på kvällen. Återigen sett till min horisont hoppar det från att solen på lördag går ner 18.22 till att den på söndag gör det 19.24. Hurra! Frånsett att väderprognosen kanske inte ser direkt upplyftande ut kan jag på bilden nedan glädja mig åt de där klockslagens förändringar i veckan. Onekligen bättre tider, det tycker åtminstone jag. Och här kommer den senaste Solfilmen. https://www.svt.se/vader/fragor_och_svar/solfilmen-vecka-12-4