10 KM.

Jag hade planerat det här passet sedan i söndags. Har inte haft tid att träna innan det, men precis innan jag skulle i väg var jag SÅ otaggad. Ville egentligen bara stretcha och basta, men väl på plats ombestämde jag mig. Det var milen som stod på schemat. Sist jag sprang en mil var den 1 mars 2016, samma dag som jag fick reda på att jag var gravid med Elliot. Fy fasen så tungt det var, men med podcast i öronen och lite intervaller för att lura psyket tog jag mig igenom tio kilometer på en helt okej tid, 53 minuter. En snabb stretch på det och så in i bastun en halvtimme. Gjorde mig gott! För mig är det jätteviktigt att komma i väg och bara vara Natha några timmar då och då, utan barn. På gymmet är jag helt inne i min egen värld och tänker varken på blöjbyte eller amning.Sedan är det extra härligt att komma hem till en liten kille som skiner som solen när han ser sin mamma. Värmer i hela hjärtat!