FÖRBI (VAR VI?)

Det var som attdu tog orden med dignär du försvannVad ska jag ensskriva omnumeraI ett helt livhade jag lärt migleva i smärtaKanske var detdärför orden komså lätt kring digAtt älska diggjorde ontAtt skriva blevett sätt att läkaVar det därförorden inte längrekom till migHade du äntligengått över?Var vi till slutförbiVar det häruppoffringenman fick göraför att få fridJag gav digalla mina ordDu läste dom aldrigSlutade saktaskriva