ATT ÄLSKA FÖR STORT (ELLER INTE ÄLSKA ALLS)

Och till slutså hör jag mig sägaalla saker jag inte velatnärma migHan undrarvad som händemed min barnlängtanJag som tidigarevarit så sprudlandeSå naivt älskandeKnappt benägenatt se något onti de jag villeälskaHan undrar vad som händeVarför jag intekänner sålängreOch jag hör mig själv säga"Han tog med sig barnalängtan när han gick."Jag vill skrivaatt det inte varför att det skullevarit hanDet skulle det aldrigMen det tar inte bortdet faktum attdet kändes såJag hade gjort det härförutHan stannade inteJag kan sägaatt jag inte vill ha barnoch peka motallt ont i världenKanske mestsom en skenmanöverför att slippa prata omallt som gjorde ont i migTänk om jagtillåter mig självatt älska så naivtså stort och villkorslöstigenTänk om jag öppnar mitt hjärtaför ännu mer kärlekoch det istället slutade iännu mera smärtaJag gråter och försökerfå honom att förståatt vi borde nöja ossmed varandra!Vi hade detså bra ihopHan tittar ner i markenoch jag ser att han är ledsen ocksåDet här skulle slita oss i tuom ingen av oss gav vika förden andreHan avbryter migmitt i en meningoch säger"Du vet jag älskar fortfarande så som du sa.Naivt och godhjärtat och alldeles för mycket.Jag älskar dig så."Så här satt vitvå människorsom älskade varandramed alla resurser de hadeutefter vad de bådavarit med om tidigareJag hade det inte i migatt älska större än såhärinte efter allt jag varit med omHan hade det inte i sigatt älska mindre än såhärinte efter allt han varit med omJag hoppadesatt det skulle bli vioavsettJag hoppadesatt det skulle förbli vioavsettMen det enda jag får ur mig är"Det känns som vi håller på att göra slut.""Jag känner så också."svarar han