ALLA REGNBÅGENS FÄRGER

Brev till dåtiden i nutidenHejjag är ledsenför att jag inte visste bättreTack för att du försöktelära mig vad kärlek varoch hur det kunde kännasDet tog tid att lära sigälska sig självSå många dåliga beslutkom från en smärtaav att kännaatt man integick att älskaDet måste varit tungtJag vet du bar migDet var fintNu pratar vi inte längreoch jag skriver inte texter om detKanske mest för din skullSnart har du säkert barnoch de kommer likna digJag ler av tankenDe skulle bli fina människorUndrar vem somhinner först tillaltaretVilken musikni skulle hanär man lovarför alltidtill någon annanOavsettså hoppades jagatt du dansade till musikenVi var värdaatt få känna kärlekbåde ge och ta emotJag önskade digallt du ville ha och behövdeJag hoppas att du hittade detJag tror jag börjadelanda jag med