När inte livet vill bli så som man hade planerat att det skulle bli
Midsommarveckan påbörjas kommande vecka - redan! Ofattbart ändå! 🌺 Tyckte det så just var slutet på aprilmånad och man förberedde sig 200% inför att vara heltid och vikarie hela maj och juni, för att få sin första sommarledighet på en sommar i julimånad. Något jag inte vet hur det skulle vara eller är, eftersom jag alltid jobbar hela somrar från jag var 14 år. Så tro mig - jag väntade enormt!! 🙃🤷🏼♀️ Livet ville helt annorlunda än man själv hade planerat och valt. Det brukar sägas att man, speciellt som företagare, ALLTID skall ha sparat och undanlagt 4 veckors besparingar just ifall OM sjukdom eller annat oväntat kommer på i livet. Helst mer!Men hur gör man när det blir 14,5 veckors tid med oväntade sjukdomar och tvingas vara sjukskriven? Och visst, jag har gråtit och gråtit flera dagar senaste vecka pga då det känns som om motgångarna för mig aldrig vill ta slut nu just. Fastän mycket även går medgång, men dagarna då motgångarna sätter sig på så hårt så förlorar man nog bara hela humöret och hoppet för stunden. Det som tagit allra hårdast på nu under förra veckan, var att jag fick hem ett brev i postlådan och att hela mitt socialstöd/utkomststöd inte blev beviljat. 😭😭Dom skulle altså hjälpa mig betala alla mediciner och hela stora sjukhusräkningen jag hamnat på efter egen oväntad operation och tvingats vara intagen på sjukhus i 5 dygn i maj. Beslutet var pga många orsaker, och att jag kämpat jobbat en par veckor fullt för livet mellan sjukdomar på rad som drabbat mig nu, så gjorde att jag även förtjänat för mycket. Även alla låneskydd blev underkända, dom som redan meddelat att dom skulle hjälpa mig med de flesta lån jag hade nu obetalda under 3,5 månaders tid. Man måste ha varit sjukskriven 31 dagar i rad, och mina sjukdomsmånader uppnådde tillsist inte detta beslut nu. Det blev saldo på 24 dagar sjukskriven, 23 dagar sjukskriven, 5 dagar sjukskriven och 21 dagar sjukskriven osv… Aldrig 31 dagar i sträck, och med tyvärr jobbdagar mellan då man febrilt försökt allt att komma sig uppåt mellan alla sjukskrivningar. Hemst vad man utsätts för pga oväntade sjukdomar! Från ett bra betalt heltidsjobb blir man hjälplöst nerdragen i en svart grop som arbetslös och lämnas utan stege att klättra sig upp av samhället. Bara mer och mer vatten öses istället ned på en. Precis SÅ har jag känt mig under senaste veckor och vecka. Gång på gång. Jag kan därmed aldrig även tacka alla de personer som hjälpt mig upp för stegen nu mars-majmånad på alla vis nu i början på juni. Ni är flera olika och utan alla er skulle jag inte alls stå här var jag är idag eller ens på benen idag. På starka fötter och kämpar framåt 🙋♀️ Ni betyder verkligen ALLT! Jag fick en nystart. 🍀 🙏🌟 Men att då påbörja heltidsjobb som städerska nu i juni, med 4 färska sår på magen, inte bära eller lyfta över 2 kilo ännu, samt inte vara samma person som förrän dubbla coronas och det dagliga hjärtat att oroa sig för. Jag kämpar verkligen allt nu att komma mig upp för stegen och komma mig tillbaks upp i samhället! 🪜 Att då kämpa sig fullt varje, varje dag, för att få belönas med ett ledigt juli som blev planerat många månader sedan. Jag räknade ner dagar, varenda varenda dag kryxade jag över med penna och tänkte en dag mindre 🙏🙃 Och så kom nu då nästa stöt på posten. Detta beslut, tillika man inte heller fått såld huset ännu som hade hjälpt situation och hjälpt mig så mycket nu, så var det bara att inse fakta: Majmånad heltidsjobb blev mig fråntagen. Heltidsjobb försvann pga sjukdom och operation. En månad flyttades som framåt, och utan några hjälp eller stöd nu framöver, betyder det altså att min efterlängtade och behövliga lediga julimånad tvingas bli till heltidsjobb även den. Så att jag kommer få chans att betala bort alla stora sjukhusräkningar och mediciner jag nu tvingats lämnat på, efter mig själv helt enkelt. Sjukdom tar allt av en! Speciellt som företagare. Heltidsjobb med både städning, fotografering, samarbeten och allt jag hade i majmånad med bra inkomst, bara togs bort och jag låg istället hemma hjälplös utan att kunna göra någonting alls. 😢🤷🏼♀️ Jag fick själv vara glad att jag än en gång överlevde livet, klarade narkos mot alla odds, klarat en operation, att hjärtat klarade nedsövning speciellt med dubbla corona kvar i kroppen. Och sist men inte minst: Jag INTE hade cancer!! Jag lever, och på något konstigt vänster står jag på fötterna och klarar heltidsjobb! 🙏☀️ Så, bara att bita ihop och försöka se positivt på allt man HAR. Och att man får vara kvar i livet än en gång 🙏 Men skulle jag få önska mig någonting just nu, vore det att få ledigt. Någon vecka ledigt. Efter allt som hänt ändå från januari. Hinna vila upp, ta in allt aom hänt. Men det är bara att tvingas köra på nu vidare. En dag kanske även jag får chansen till något ledigt och DEN dagen kommer jag verkligen att njuta av! 😎🙋♀️ Till något positivt i vardagen: Jag har flera efterlängtade och roliga grejer påkommande, som blivit framskjutna nu gång på gång pga sjukdomar. Förra veckan fotade jag årets enda studentfotografering jag hade bokat in, samt denna vecka kommer jag fota en återkommande familj 🙏📸 Dessutom blir det denna vecka en senare kväll photoshoot ute i naturen för mig, en lite annorlunda photoshoot 😎 Ja nog njuter jag av dessa dagar speciellt, då man får jobba med sådant man brinner för 🙋♀️ Nästa måndag, den 27.6, blir det även en toppendag heldag i Vasa stad med fotografeing och Youtubeinspelning i samarbete, oj som jag väntar 😎😎 Även olika planer och samarbeten är redan inbokade för juli och augusti, och det är vekligen om inte förr, nu dessa saker som verkligen håller upp min vardag och mitt humör att fortsätta och orka kämpa på 🙏📸👍 Det ger mig sådan glädje, energi och lycka i massor! 🌟 Annars har vardagen flytit på, man är mycket trött efter heltidsjobb med nya skift och nya ställen. Jag har somnat tidigt och går sova tidigt vardagarna. Kamrater och pojkvän ger så mycket bra ☀️ Och idag fick vi åka på systers flickas kalas 🥳 Efter det blev det även rundtur i vårt kommande hem och reafynd är det bästa som finns i dessa tider 🙋♀️ Nu kan man inget annat än bara fortsätta vardagen, välja att se framåt och kämpa på! Man kunde ge upp. Sätta sig gråta på tvären. Men tyvärr finns det ingen eller inget som hjälper fast man skulle välja den vägen! Så, ta vara på allt positivt i livet och som finns runt dig. Låt de dåliga dagarna visa sig. Och försök sedan ladda om, ge dig själv nya krafter och kör på, vi skall framåt ☀️🙋♀️Just nu görs även innehåll till avsnitt 9 på Youtube ut, och tills dess finns avsnitt 8 att titta på:https://youtu.be/rhgL0sCrRtcNi är MÅNGA som följer min blogg och min vlogg, det betyder MASSOR skall ni veta 🤗 //Livsoptimisten Mojan