Den vanligaste dagliga frågan

Den absolut vanligaste frågan idag som jag på rak arm kan säga jag fått många hundratals förfrågningar av under senaste åtta månader! Frågan jag svarar på minst tre-fyra ggr per dag. Både till nära, bekanta, kända, okända, samt många som säkert undrar men inte kommer sig till att fråga mig 😊 Och dom tre orden är: Hur mår du?😊 Svaret är med ett äkta, avslappnat stort leende: Jag mår bra!😊🌟 Kanske verkligen bästa jag någonsin i livet gjort! 🤷🏼‍♀️😊 Jag har kanske den bästa tiden i mitt liv just nu med att idag mot alla odds får bo kvar i mitt egnahemshus som blivit som ett nytt hem för mig med så mycket hjälp, förändringar, makeover på både in- och utsida under senaste fyra månader. Jag har min mor i två hus ifrån mig som är pensionär och som jag aldrig varit så många gånger/vecka hem till förut som nu 😊 Vi har fortsatt med våra morgonmålsstunder en morgon/vecka från att jag bodde hos henne 4 månader i vinter. Vi tar kaffe spontant nusomdå, efter det är första gången på år och dagar även jag kan och har lediga vardagar från jobb 😊 Jag har inte känt mig såhär fri förut i livet 😊 Familj, släkt och vänner. Jag har en enorm stor skara med vänner!🥰 Ibland lite för många 😂 Men en i taget 😊🌟Jag träffar kamrater mer än någonsin, speciellt att få möjlighet att kunna träffas mitt i veckorna på någon ledig dag. Det betyder så mycket för mig! Att få ha det sociala och träffa kamrater är en viktig och stor roll i mitt mående 😊 Jag har lyckan att få vara med världens bästa man för mig! Han som är så omtänksam. Hjälpsam. Så trygg och så närt mig. Min bästa vän och min stora trygghet! Fastän jag är och bor ensam samt försöker få hålla kvar huset och huslånet framåt ensam, så finns han ändå där varje dag och han är verkligen min andra halva. ❤️Med stöd från Kela, med ett deltidsjobb och med alla inblandade kommer jag i höst att få leva min drömhöst 🍂  Jobba ibland. Satsa på mitt eget företag och samarbeten. Ha lediga dagar med fullt lov. Satsa på mig själv. Motion. Promenader. Få uppleva höstens alla färger utanför att endast jobba och jobba. Jag får verkligen tid att ta vara på mitt liv på bästa tänkbara vis jag drömt om i åratal ❤️ Fastän varje dag just nu präglas av en enorm oro, ovisshet och inga svar ännu gällande både mitt hjärta och svar på hur det ser ut efter sista kontrollen i februari. Har medicinen hjälpt? Ser värden bra ut? Varför och får jag någonsin svar på varför min andning ibland får problem? Och det låter ju egentligen helknäppt, eftersom jag aldrig förut varit så här pass sjuk/leva med en genetisk stor sjukdom dag som natt. Eller sanningen är väl den att jag troligtvis har gjort det under många, många års tid bakåt. Men ingen skulle ens tänkt tanken på att kolla mig för något sådant! Inte tänkte jag heller ens tanken vare sig man har i släkten. Jag var ju så ung och frisk, inte händer något sådant mig! 🤷🏼‍♀️ Jag lever dagen som den kommer!😎 Gör det absolut bästa av dagen! Försöker hänga med i alla svängar och vändningar i livet man inte själv styr och bestämmer över. Man bara får hålla sig fast och  hänga på 😊 Jag är inte rädd att öppet våga visa både mina bra och mina dåliga sidor! Idag är det ofta så viktigt att få den perfekta instabilden, det perfekta fotot taget. Inte för alla, men för många. För samhället. Jag vill istället verkligen få lyfta och visa vem jag själv är! Jag är stolt över mig själv, min kreativa sida och min konstnärlighet jag har fått äran att födas med. Göra något av den och ta mig framåt i livet! 😊 Synas, höras och göra det man brinner allra mest för🌟 Samtidigt som jag verkligen inte är blyg över att få dela med mig av mina tunga dagar. Oroliga dagar. Oron för ekonomin och huset. Corona. Ja, allt man handskas med varje dag bland att det härliga! Det som kallas livet 😊🤷🏼‍♀️ Jag har aldrig varit och kommer aldrig heller bli en person som ”vill” ta fram och hels tiden ta upp min sjukdom då jag är ute med folk! Tvärtom! Jag är jag! En helt vanlig person och ingenting kan hindra mig bestämde jag redan då jag förstod att jag överlevde min infarkt och livet skulle fortsätta, men på lite annat vis!😊 Jag är ändå endast 34 år ung. Och att vara så ung och leva livet och vara med om det jag var med om ger sina men. Men, och?😊🤷🏼‍♀️ Du bestämmer helt själv hur du vill och skall leva ditt liv framöver!😊🌟  Jag har överträffat mig själv angående motionen och viktnedgången!  Överträffat mig själv med att kunna jobba med att städa igen ibland! Överträffat mig själv med att starta upp en blogg, våga berätta och öppna sig om sitt liv och sin vardag utsett sin sjukdom 😊 Jag har hittills både ordnat grillfest, hamburgarkväll, och umgåtts och varit på enormt många ställen senaste halvår 😊  Jag och min bästis hade en helkvälls/natts krogrunda i Seinäjoki en lördag i mars.  Jag är ingen som står jalmar om ”tyvärr, jag kan inte komma. Jag får inte dricka någon alkohol eller äta det och det eller anstränga mig för mycket”. Istället säger jag JA! Räkna med mig!😊  Jag far med kamraterna handlar dricka till kvällens fest! Istället för att stå jalma om min alkohol, går jag till hyllan bredvid och köper mig ett par alkoholfria öl!😊  Jag köper och äter allt precis som alla andra! Jag byter endast ut smör till hälsosammare. Byter ut tex tacoskal till salladsblad.  Istället för chips godis eller annat sött, har jag haft med glutenfritt tilltugg och frukter/grönsaker att knappra på 😊  Barrunda till annan stad var precis som vilken barrunda som helst!😊 Skillnaden var att jag även kunde köra dit och köra hem efter en helkväll på krogen med mååånga öl druckna (alkoholfria)😁 Jag berättar och svarar så gärna på frågor åt alla som frågar och jag vill så gärna få berätta 😊Mer än gärna! 😊  Men jag är inte den personen som börjar att berätta om min sjukdom och alla mina fel och brister bland folk. Jag är väl i slutändan endast en människa precis som du?🤷🏼‍♀️😊  //Mojan Bild från krogrundan i Seinäjoki i mars i år