kärleksromanen

Ett knäpp. Tills vi båda slutar andas. Jag låter kroppen ta in en hysteri av ett välmående. Livet blir poesi och Kärleken skulle kunna vara en kärleksroman utan ett lyckligt slut.Blicken fastnar på husfasaden framför mig. Blicken övergår i stirrhet. Förstelnad över att tanken slår mig hur synd det är att allt blev som det blev. Jag visste inte, kunde aldrig föreställa mig att jag skulle stå maktlös kvar och inte fatta någonting. Aldrig kommer någon förstå hur livet kunde bli poesi i en kärleksroman utan ett bra slut