En vecka efter det nya året och jag bestämmer mig för att skriva. Skriva för att få ner saker. Få ur tankarna ur huvudet och ner på tangenterna på den slitna skoldatorn. Så vad händer? Livet går upp o ner i en bergochdalbana utan stopp. Saker händer utanför min kontroll och det jag har kontroll över tappar jag och det flyter iväg.  Som kontrollfreaket jag är vill jag påverka och styra över mitt liv, men ibland finns det så mycket saker runt om som gör det fullständigt omöjligt. Jag vill må bra, vara lycklig och kär men längs vägen tappar jag allt. Ena stunden känns allt bra, som att sakerna och tankarna har försvunnit, men det roliga tar slut och verkligheten kommer ikapp.    Vilken är min verklighet då? Det vet jag nog inte själv. Ibland är det solklart, att jag är den jag är och vill vissa saker. Men andra dagar finns det inge mer. Vissa dagar tappar jag mig själv. Läskigt, obehagligt och förjävligt. Men det är min verklighet. Det är då jag tappar kontrollen och sitter i bergochdalbanan utan stopp.    Men jag vill, nu när det är ett nytt år, få bort bit för bit av det dåliga. Kanske hjälper det att jag skriver här. Det vet jag inte än. Men har jag inte provat kommer jag aldrig få veta.    Jag vill se 2014 som ett år med nya möjligheter,