Svarar på frågor om vågen och vikten
Bildkälla Jag fick en fråga för ett par dagar sedan som löd såhär: ”Skulle du kunna skriva ett inlägg om vågen, hur slutar man sätta sitt värde i vikten? Kunde du gå upp i vikt trots att det logiskt inte är möjligt på det lilla du åt eftersom viktuppgången berodde tex på vätska eller att man tränat och samlat vätska? Jah samlar jättemkt vätska när jag är ute och går eller tränar, gjorde du det med?” Så jag hade nu tänkt att jag ska ta o skriva ett inlägg om detta. Vågen: Hur man slutar sätta sitt värde i vikten är nog olika från person till person skulle jag kunna tänka mig. Är man helt fast i en ätstörning så är det även jätte svårt att sluta sätta sitt värde i vikten, men det går att sluta med det även fast det kan kännas omöjligt. Jag kan inte direkt påstå att jag kunnat sluta sätta mitt värde i vikten helt eftersom att jag fortfarande inte är friskförklarad, för det kommer fortfarande perioder då det känns som att jag vill börja svälta igen. Det kan fortfarande komma perioder då jag känner mig för stor. Men jag försöker hela tiden tänka som så att vikten är ju egentligen bara en siffra. För det är ju så det är, vikten är bara en siffra och vikten avgör inte värdet i oss människor. För vi alla är lika mycket värda vare sig om man är smal, normalviktig eller överviktig. Sen har det blivit mycket mycket bättre för mig, jag har blivit mycket bättre på att inte sätta mitt värde i vikten och jag väger mig inte längre mer än på äs-mottagningen när behandlaren tar en vikt på mig. Men även fast jag inte väger mig hemma längre, även fast jag slutat med det så kan det ändå forfarande komma perioder då det känns som jag vill börja svälta igen pga hjärnspökena som finns i mitt huvud. Men ett tips som jag iallafall skulle kunna ge är att man kan försöka tänka på vad som egentligen är viktigast, är det viktigare att vara jätte smal så man nästan inte orkar göra något, eller är det viktigare att ha några kg extra så man har mer energi? För mig så blir det alternativ två. Jag känner som så att hellre några kg extra så man orkar mer än att vara jätte smal och inte ha någon energi överhuvudtaget. Skulle jag börja svälta igen så vet jag även vad det innebär, då vet jag att jag kommer få dansförbud igen och det vill jag inte ha. Jag känner det att dansen är så mycket viktigare än denna äckliga sjukdomen. Sen inte bara det med dansförbud, för jag förstår även nu att man faktiskt kan dö hur lätt som helst av den sjukdomen. Den sjukdomen kan ta ens liv hur lätt som helst och jag vill inte dö. Jag vill faktiskt inte det. Jag vill kunna leva ett fint liv. Så ett tips är helt enkelt att man kan tänka ut vad man egentligen tycker är viktigast i sitt liv. För även fast det kanske inte känns som det, så finns det faktiskt ett liv utan sjukdomen. Jag vet att det kan kännas som det inte gör det, jag vet att det kan kännas som sjukdomen är det enda man har. Jag vet att det kan kännas läskigt utan sjukdomen eftersom sjukdomen väldigt lätt blir som ens falska trygghet. Men jag kan lova både er och mig själv att det faktiskt finns ett liv utan anorexin. Man får helt enkelt prova sig fram under resans gång. För att ta sig tillbaks till ett friskare liv är en resa, det är en väldigt svår resa. Det är en resa som kan kännas totalt omöjlig, men det går. Även fast jag inte är friskförklarad ännu så vet jag ändå nu tillskillnad från tidigare att det faktiskt går. Vikten: Även fast jag nästan inte åt någonting och även fast det kom dagar då jag inte åt överhuvudtaget, så kunde jag ändå gå upp i vikt även fast det logiskt inte är möjligt med tanke på det lilla jag åt. Men det gjorde jag med jämna mellanrum. Min vikt gick väldigt mycket upp och ner vilket gav mig väldigt mycket ångest. För när vikten gick upp så fick jag för mig att jag hade ätit för mycket även fast att jag egentligen inte hade ätit mycket. Men att vikten kan gå uppåt trots att man nästan inte äter beror på att kroppen ställer in sig på svält. Kroppen är inställd på en svält period och lagrar därför allt man ätit till fett. Att man lägger på sig fett är för att kroppen ska kunna ha en ”nödreserv” av energi ifall det skulle bli brist på mat. Har man inget fett så börjar kroppen bryta ner musklerna. Så svältdieter är inte ett effektivt sätt att bli av med fett. Om man får i sig väldigt lite kalorier (mindre än 1200 per dag) så kommer ämnesomsättningen minska. Kroppen går in i ett så kallat svältläge för att spara energi eftersom att den tror att det inte kommer att finnas så mycket mat på ett tag. Detta var en fördel som hjälpte jägar/samlar-förfäder att överleva när tillgången på mat var begränsad. Det innebär då att när man svälter sig så kommer man bränna mindre kalorier. Så trots kraftig minskat kaloriintag kommer man inte gå ner så mycket som man hoppats på. Sen gick jag ner mycket också eftersom jag rasa ner i vikt. Men jag kunde även många perioder gå upp i vikt. Så att gå ner i vikt genom att svälta sig själv fungerar inte. Det kan snabbt leda till några kilos viktnedgång, men så fort man återgår till att äta normalt igen så kommer man gå upp i vikt. Kroppen behöver mat, kroppen behöver näring och energi för att funka. Äter man inte som man ska så bryter man istället ner kroppen. Absolut att man går ner i vikt om man svälter sig, men förr eller senare så måste man börja äta igen och då kommer man ändå gå upp dem kilona som man gått ner. Man får försöka tänka som så att kroppen är som en bil, utan bensinen så funkar inte bilen. Så är det med kroppen också, kroppen behöver helt enkelt mat och näring. För utan mat och näring så slutar kroppen att fungera. Så kroppen behöver också bensin i form av mat för att kunna fungera. Sen kan även kroppen samla på sig vätska när man tränar. Det gjorde den för mig. Min kropp samla på sig massa vätska vilket resultera till att min mage kunde se svullen ut. Så träningen kan få en till att gå upp i vikt om man är stressad. När man har en ätstörning så vill man ju gå ner jätte mycket jätte snabbt, man vill se ett resultat så snabbt som möjligt vilket resulterar till att kroppen blir stressad, och när kroppen blir stressad så samlar den på sig massa vätska vilket då gör att man känner sig svullen och går upp i vikt. Samma gäller när man börjar äta igen, även då samlar kroppen på sig massa vätska vilket innebär att magen blir svullen. Men bara för att magen blir svullen så är man inte tjock. För det som står på vågen är inte den egentliga vikten. Det är vattenvikt som visas på vågen precis när man börjat ge kroppen mat efter en svältperiod. Men det är helt enkelt så det går till när man varit i svält och när man börjar äta igen. Har kroppen en gång varit i svält så förbereder den sig för en eventuell svältperiod till, så när kroppen får mat så samlar den på sig allting som den kommer åt ifall att den skulle hamna i svält igen. Så det bästa vore istället att äta sunt, och att äta sunt innebär inte att man bara ska äta nyttigt. Det innebär även att man ska kunna äta godis, kakor, pizza, mcdondals och vad som helst också. För äter man sunt så går man inte upp i vikt. Vikten kommer inte bara gå upp, upp, upp och upp hela tiden utan ett stopp som många av oss med ätstörningar tror. Men det är inte så, för det tar någon gång stopp. Så som svar till dig som undra över detta så vill jag bara säga att när du går upp i vikt av vätska så är inte det som vågen visar din egentliga vikt. Det vågen visar är vattenvikt.